Annons

Smarta förpackningar är het trend

– Förpackningar har haft ett dåligt rykte som miljöbov, men de bidrar faktiskt till ett hållbart samhälle, säger Chris Dominic, forskare i förpackningslogistik vid Högskolan i Gävle.

03gavle08

Historiskt sett har fokus varit på produkten, men i takt med allt högre krav på minskad klimatpåverkan har förpackningen blivit allt viktigare.
– Förpackningar har haft ett dåligt rykte som miljöbov, en del säger att de bara skräpar, men jag säger att de faktiskt bidrar till ett hållbart samhälle, säger Chris Dominic.
– Det är inte så länge sedan som man fick slänga den nedre delen av pallen med tomater, då förpackningarna var för dåliga. Och gurkan håller inplastad i två veckor, annars i två dagar.
EU har utfärdat regler om att använda minsta möjliga mängd material i förpackningar och om att konvertera material till förpackningar. Miljömedvetenheten har blivit en faktor att räkna med och i Frankrike har plastpåsar för frukt och grönt i affärerna förbjudits.
I branschen är förnyelsebara råvaror och smarta förpackningslösningar en het trend, med nedbrytbara material, till exempel skal från skaldjur eller plaster från förnybara källor.
– Vi går från att använda plastbärkassar till att mera använda bioplaster och till att göra påsar från biomaterial. Räkskal är ju egentligen en restprodukt, vad ska du göra med räkskal och skaldjursrester annars?
– Förpackningar som återvinns på rätt sätt belastar dessutom miljön relativt lite.
Chris Dominics ska nu hjälpa lokala producenter av mat, genom att skapa anpassade förpackningar. Som det nu är får de lokala bönderna själva leverera produkterna, utan att ha de riktiga kunskaperna om förpackningar.
Kommunerna har bestämt att vi ska ha närproducerad mat till vård- och sjukhem och skolor. Hur kan man göra detta praktiskt för dem som ska använda produkterna?
– Detta är inte dyrt, det är kunskapen som saknas. Kocken kan ju laga maten, men vet inte hur han förpackar den och den som ska distribuera vet inte heller hur man ska förpacka den. Det behövs kunskap och att man utvecklar nya aktörer.
Ett bra exempel är den lokala restaurangen, där maten tillagas och sedan levereras till vårdhemmet. Den färdiglagade maten består av en varmrätt, en sallad och kanske glass som efterrätt. Detta ska sedan värmas och ätas på stället, men det ska också vara kvalitet på det som serveras.
– Allt det här kan man förpacka i samma förpackning, som en bricka. Och allt kan du sedan lägga in i mikrovågsugn och mikra, även glassen.
– Du har då barriärmaterial som skyddar och när du öppnar förpackningen är salladen färsk, huvudrätten varm och glassen är lagom tinad så den är lätt att äta.
Chris Dominics tänker sig en ny aktör, en logistikspecialist. En spindel i nätet, som känner till lokalnäringen och som kan koordinera alla beställningar. Som vet var förpackningen och produkten ska hämtas, var produkten ska lagas och förpackningen fyllas och som sedan levererar till kunden på utsatt tid.
– Bönderna ska inte behöva bekymra sig om att köra omkring och leverera eller fakturera, utan koncentrera sig på att odla mat och ta fram prima kvalitet.
– Sedan ska förpackningarna återanvändas eller återvinnas och då kan logistikspecialisten se till att det hanteras på rätt sätt. På så sätt skapas nya arbetstillfällen lokalt, för lokalproducerad mat.
Gävle håller på att bli ett logistiknav med hamnen, infrastukturen och närheten till Stockholm. Ett Stockholm som är alldeles för igenkorkat och utan tillgång till hamnar.
– Vi försöker skapa möjligheter för etablering av e-handelsaktörer och se om man här kan bygga upp nya centrallager, för att kunna leverera till hela norden.
– Vi undersöker var det finns ledig kapacitet när det gäller distribution och hur vi kan utnyttja det. Det kan vara till konsumenter, men också till industrin, t ex distribution av trävaror.
Chris Dominic forskar 50 procent och undervisar som lektor i förpackningslogistik vid Högskolan i Gävle.
Han har studerat och doktorerat vid en unik utbildning i förpackningslogistik vid Lunds Tekniska Högskola. Han har tidigare arbetat med hållbarhetsfrågor på EU-nivå och även inom nationella projekt.
– Vår ambition är att utveckla nya aktörer och hjälpa till så att studenterna stannar kvar och utvecklas. Många företag är intresserade och vill jobba nära oss.
– Högskolan i Gävle är intressant då man satsar så starkt på hållbarhetsfrågorna. Det känns jättebra att komma hit och börja med de här projekten.
Douglas Öhrbom

Comments are closed.