Annons

Redan när en ny stadsdel planeras avgörs dess luftkvalitet

– Man måste förstå hur hela staden samverkar med vinden, vi har gedigna kunskaper om ventilation och vår forskning håller hög klass internationellt, säger Mathias Cehlin, forskningsledare vid Högskolan i Gävle.


Vindtunnel vid Högskolan i Gävle

Formas anslår drygt fem miljoner kronor till Högskolan i Gävles forskning om förbättrad ventilation i våra städer. Det är en del i en stor satsning när forskningsrådet anslår 125 miljoner kronor till forskning om hur man kan bygga ett hållbart samhälle.

Luften som strömmar in mot en stad möter ett ökat motstånd när den närmar sig staden och då kan inte all luft strömma genom staden utan en del kommer strömma över och runt staden.

Den rena luften ligger ovanför husen och forskarna i Gävle undersöker nu möjligheterna att leda ner den och hur man kan göra det genom varierande höjd på husen och variation i gatubredder.
– Då ökar möjligheten att få ner den rena luftströmmen och späda ut föroreningar, säger Mathias Cehlin.

Är staden kompakt med en hög bebyggelse så kan inte den rena luften komma ner till marknivån, eller när den gör det så bildas ofta virvlar som har en ackumulerande förmåga.

– Det kan man se nu på hösten då bladen hålls kvar i sådana virvlar. Det är precis samma med luftströmning med föroreningar, virvlarna gör att de ackumuleras och får högre och högre koncentration och det vill man inte ha.

Forskarna vill få ner den rena luften ända ner till gatan, för att få bra luftkvalitet utomhus men även inomhus. Byggnader tar sin ventilationsluft från stadsluften och problemet är att luften där ofta är smutsig.

– I Sverige brukar vi säga att vi ventilerar byggnaderna med ren luft, men när det gäller storstäder så är det ju inte ren luft vi får in utan det är förorenad luft.

Mathias Cehlin säger att det är nytt att de ser staden som en byggnad med taklösa rum och använder samma teknik för att mäta ventilation av stadens rum som byggnaders rum. Forskarna i Gävle har sedan tidigare utvecklat metoder för att mäta ventilationen i byggnader när man har en komplicerad strömning.

– Det inträffar till exempel ofta att luften och föroreningar kommer tillbaka till området de kom från. Inom byggnadsventilation kan vi hantera sådana komplicerade situationer, kunskaper som vi under lång tid utvecklat i samarbete med forskare från Japan, Kina och Europa.

Man ska nu skapa grunden för arbetsmetoder för bedömning av luftkvalitet som tar hänsyn till hur staden är byggd, stadsdelar kommer att byggas, och där staden ses som ett byggnad bestående av rum.

– Vi vill ta fram enkla verktyg som ska kunna användas av stadsplanerare vid jämförelse av olika alternativ för utformning av stadsdelar.

Nytt är också att man gör detta som en grupp av forskare med olika bakgrund, inom ventilation, energisystem, arkitektur och geografiska informationssystem.

– Vi kommer att använda vår vindtunnel för detaljerade studier och en modellstad i Guangzhou i Kina med 3300 byggnader som man kan stuva om för att prova olika utformning. Vi samarbetar även med forskare från Italien som är experter på träd och parkers betydelse.

Träd är normalt väldigt positivt, de dämpar solstrålning, de har en skuggande effekt och kyler ner städer, de tar upp smuts och filtrerar.

– Men om det är väldigt trånga gator och mycket biltrafik så kan de ackumulera föroreningar och ge högre koncentrationer och det blir också motstånd för ren luft att passera. Så man får se upp och fundera vilken typ av träd man planterar, när det är trångt och höga hus.

– Vid bedömning av luftkvalitet räcker det inte att ha ett lokalt perspektiv och studera en enskild gata, man måste förstå hur hela staden samverkar med vinden.

Det treåriga projektet bygger i stor utsträckning på Mats Sandbergs, professor i inomhusmiljö vid Högskolan i Gävle, mångåriga forskning om ventilation med bland annat vindtunnelmätningar.

Comments are closed.