Närkontakt med komet den 30 september

Posted on september 12th, 2016 by Göte Fagerfjäll

Den 30 september kommer kometjägaren Rosetta avsluta sin mission när den landar på kometen 67P Tjurjumov-Gerasimenko. Forskarna hoppas få mätningar ner till bara några meter ovanför kometkärnan innan Rosetta tar mark och därmed avslutar sitt långa uppdrag.

09irf01
Rymdsonden Rosetta närmar sig kometen. Bild: ESA/ATG medialab/Rosetta/NavCam

Nu bjuder forskarna in allmänhet och medier till en rymdvaka på Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala (Ångströmlaboratoriet). Tillsammans kommer man att följa en livesändning från den europeiska rymdorganisationen, ESA, och lyssna till föreläsningar med flera av forskarna som har arbetat med Rosetta, bland annat Gabriella Stenberg Wieser, forskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna och aktuell i SVT-programmet Fråga Lund.

Forskningsprojektet Rosetta drivs av den europeiska rymdorganisationen, ESA. Den 2 mars 2004 lyfte Rosetta från raketbasen Kourou i Franska Guyana. Målet med missionen var att mångdubbla kunskapen om vad kometer är för något genom att för första gången någonsin lägga en rymdsond i omloppsbana runt kometen 67P/Tjurjumov-Gerasimenko. Efter tio års färd i rymden nådde Rosetta 2014 kometen och sände även ner en landare som gjorde världsunika mätningar på kometens kärna. Sedan dess har Rosetta kretsat runt kometen på avstånd ner till bara ett par kilometer avstånd och fått helt unika mätningar och bilder. Målet är nått med råge.

Av de tolv instrument som finns med på Rosetta har tre helt eller delvis utvecklats vid Institutet för rymdfysik i Kiruna och Uppsala samt Uppsala universitet. Även svensk industri har bidragit till projektet. Att samtliga svenska bidrag fungerat utmärkt är förstås ett gott betyg för Sverige som rymdnation.

Milstolpar i Rosettamissionen
2 mars 2004: Rosetta lyfter från rymdbasen i Franska Guyana

2005-2009: För att kunna få tillräcklig hastigt för att komma ut i solsystemet och möta kometen 67P Tjurjumov- Gerasimenko gör Rosetta flera förbiflygningar runt jorden och Mars.

2011-2014: Rosetta är långt från solen och går i dvala för att spara energi.

20 januari 2014: Rosetta väcks från sin dvala.

6 augusti 2014: Rosetta kommer fram till kometen. De svenska instrumenten ICA och LAP ser direkt tecken på aktivitet från kometen.

12 november 2014: Landaren Philae lyckas landa på kometkärnan efter att ha studsat två gånger.

30 september 2016: Rosetta skall sakta kraschlanda på kometen.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Allt är förbjudet

    En gång i tiden brukade vi skämta om det välordnade tyska samhället där det tänkta ledordet var ”Alles ist verboten!”. Naturligtvis var det inte ett dugg sant men den senaste tidens diskussion om eldningsförbud i trädgårdar kan få vem som helst att fundera på i vilken riktning Sverige är på väg. Har vi verkligen myndigheter som anser att förbud är normaltillstånd och att allt som inte är påbjudet bör ses som förbjudet? Eller gäller det ”bara” inom miljö- och klimatområdet där aktivisterna numera lyckats ta över makten och ägnar sig åt att överimplementera allt som är möjligt att övertolka.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (811 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.