LTU-instrument utvalt till mars

Posted on december 2nd, 2015 by Jonas Karlsson

Habit är namnet på det första svenska instrument som ska placeras på mars yta. Det har utvecklats av en internationell forskargrupp som leds av professor Javier Martin-Torres vid Luleå tekniska universitet (LTU).
3D-animering av det banbrytande nya multiinstrumentet som ska placeras på mars yta vid ESA:s nästa stora marsexpedition. Utvecklingen av instrumentet leds av Luleå tekniska universitet. Licens: Creative Commons.
Bild: Luleå tekniska universitet

Det är den europeiska rymdorganisationen ESA European Space Agency som har valt ut mätinstrumentet till sin nästa stora marsexpedition: ExoMars 2018.

– Vi är mycket stolta att vårt instrument har valts ut av ESA. Habit är ett banbrytande multiinstrument som kommer att monteras i en plattform på mars yta och är en viktig del i ESA:s nya rymdsatsning ExoMars 2018. Habit har möjlighet att utvärdera bebolighet på mars men fungerar även som en mätresurs på plats för framtida marsprojekt, säger Javier Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

I ESA:s nästa marsexpedition ExoMars 2018 ingår dels en ny marsfarkost, en så kallad Rover, och dels en ny rysk rymdplattform till vilken två europeiska mätinstrument valts ut. Ett av dem är Habit som Javier Martin-Torres leder och ett annat är Lander Radioscience experiment (LaRa) som ska leverera detaljer om planetens inre struktur.

Habit är ett avancerat instrument med flera funktioner. Det ska bland annat kunna undersöka och kvantifiera landningsområdets tre mest kritiska parametrar för liv som vi känner det: Tillgång på rinnande vatten, ultraviolett strålningsdos och termiska intervall. En annan funktion är att leverera olika slags miljöinformation som till exempel luft- och marktemperatur, relativ fuktighet på marken och UV-strålning.

– Genom det kan vi undersöka vattenförekomst i atmosfären och under ytan samt hur ozon, vatten och damm beter sig över tid i en atmosfärscykel.

En tredje uppgift för Habit är att vara en forskningsresurs på plats och över tid för kommande rymdforskning på Mars.

Redan i april 2015 kunde en forskargrupp som Javier Martin-Torres hade ansvar för presentera tecken som tyder på att det förekommer flytande vatten på mars. Alla bevis som framkom i det forskningsprojektet baserades på indirekta observationer som behöver verifieras ytterligare.

– Det är vad Habit ska åstadkomma genom att mäta processer och registrera data från relevanta parametrar som hör till frågeställningen.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Sverige är fortfarande bäst

    I media framställs numera alltid Sverige som ”sämst i klassen” när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det är ingen ände på eländet och klimatjournalisterna bjuder över varandra när det gäller att klaga på att vi inte når våra mål. Men i den verkliga verkligheten är vi fortfarande klart bäst i klassen både vad gäller miljö och klimat och vi har utsläppsnivåer som andra industriländer bara kan drömma om. Men vad hjälper det att vara dubbelt så bra som de andra när våra politiker lovat att vi skall vara ännu bättre. Vi lyckas med konststycket att vara i särklass bäst och ändå tvingas böta för att vi inte uppfyller våra idiotiska löften. Snacka om ”Die dummen Schweden”.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (810 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.