Annons

Intelligenta vårdmaskiner med empati

Hur kan vi i framtidens digitaliserade vård få artificiell intelligens att känna empati?
– Vårdande monster kan ge oss svaren, säger Martin Salzmann-Erikson forskare vid Högskolan i Gävle.


Martin Salzmannn-Eriksson

Dagens artificiella intelligens (AI) ligger på en femårings nivå, men den teknologiska utvecklingen går i en rasande fart och processorerna fördubblar sin kapacitet var 18:e månad. Forskarna förutspår att den första datorn som helt matchar en människas intellekt endast är ett par decennier bort.
– Robotar med en vuxen människas intellektuella förmåga ligger alltså inte så långt bort, säger Martin Salzmann-Eriksson.
Man kan tänka sig att det kommer att finnas medicinsk-teknisk apparatur kopplade till AI som kanske bestämmer över liv och död i situationer när människor ligger i livets slutskede. Finns det då en artificiell intelligens som styr där så är risken att matematiska algoritmer och ekonomiska incitament kopplade till sjukhusets ekonomi styr, snarare än mänskliga värderingar om vad liv och empati och omsorg är.
– Vårt projekt ska ge ledtrådar om hur empati förhåller sig till artificiell intelligens och bidra med kunskap som kan vara till nytta i utvecklingen.
Artificiell intelligens är mänskliga skapelser, precis som monster. Och genom att titta på vårdande monster hoppas forskarna lära sig vilka situationer som framkallar empatisk förmåga som till exempel kärlek, skydd och bevakning.
Genom att sedan applicera hur monster vårdar i ett protokoll till denna artificiella intelligens, kunna förhindra den dystopiska världsbild som många målar upp, när den artificiella intelligensen överskrider människans.
Det kanske mest kända exemplet här är Terminatorfilmerna, där maskinerna ska utrota människorna.
– Det är viktigt att bredda förståelsen av vad vård är och att utmana de traditionella sätten att se på vård och vårdande. Att titta på vilka andra situationer som finns där man kan se vårdande aktiviteter.
– Monster som vårdar ger en möjlighet att studera omvårdnad utanför traditionella omvårdnadssituationer där den oftast tas för given.
Traditionellt har ju vård och vårdande verksamhet oftast studerats utifrån de verksamheter där vård förekommer, sjukhusmiljöer, äldreboenden, hemvård osv.
– Vi vill titta på situationer där monster i populärkulturen frångår de här stereotypiska karaktärerna av att vara monster. Och då se på situationen, vem och när och hur och vad det kommer sig att de här monstren för en stund i alla fall bli omsorgsfulla och vårdande.
– Katalogisera sådana händelser och titta på i vilka situationer detta sker, och vilka olika typer av monster som gör det.
Projektet som Martin Salzmann Eriksson driver tillsammans med Henrik Eriksson, kallas Caring Monsters.
På sajten Caring Monsters under devisen "Help save the planet, report a caring monster" samlas den globala allmänhetens observationer av monster i populärkulturen in.
Forskarna hoppas på att tillräckligt många rapporter ska komma in via den internationella rapporteringssidan under det närmsta året
– Detta är ett projekt inom ramen för grundforskning så vi vet inte riktigt idag vart det kommer att leda. Det är lite som all annan grundforskning, som vanligtvis är mycket mer etablerad inom naturvetenskapen.

Comments are closed.