Solenergins utmaningar

Bättre inmatning på elnätet, energilagring och smarta elnät i kombination med solceller och billigare solcellsutrustning. Det är några av punkterna på dagordningen för att solenergi ska bli en energilösning att räkna med i framtiden, menar KTH.

Staffan Norrga är forskare vid avdelningen för elektriska maskiner och effektelektronik på KTH. Därtill är han projektledare för en pinfärsk solcellsanläggning på universitetet och har en rad idéer om hur solenergi ska kunna ta en större plats på elmarknaden.

Exempelvis har det gjorts stora framsteg när det gäller forskningen runt energiförluster i solcellers växelriktare. Verkningsgraden i dessa är uppe i cirka 97 procent. Det är bra. Nu handlar det om att forska vidare inom andra områden vad gäller solceller, menar Staffan Norrga.

– Att använda energilagring och smarta elnät tillsammans med solceller är en bra lösning. Men är det främst stora eller små energilager som behövs? Det behöver vi forska vidare om, säger Staffan Norrga.

En starkare penetration av solenergi innebär också andra, nya utmaningar. Vad händer vid strömavbrott? Enligt nuvarande regelverk ska solcellssystemet av säkerhetsskäl kopplas ur automatiskt vid strömavbrott, men om solceller blir en mer vital del av elnätet är det samtidigt ett problem om de plötsligt slutar leverera. I vindkraftverk finns redan lösningar där elen inte kopplas ur. Här krävs mer forskning på solcellsfronten för en liknande lösning.

En annan förutsättning för storskaliga anläggningar om många gigawatt är att priserna på utrustningen går ner. Detta eftersom solenergin är beroende av olika länders subventioner, subventioner som sakta krymper i storlek.

– Priset för solcellsutrustning måste minska i framtiden för att solceller ska bli lönsamma. Dessutom behövs forskning runt vilka tekniska förändringar som krävs för att kunna ha en betydligt större andel solgenererad el, säger Staffan Norrga.

Han fortsätter med att berätta att det för närvarande finns några ansökningar om forskningspengar inlämnade för solcellsforskning på KTH, vilket passar bra med tanke på att en ny solcellsanläggning precis invigts.<

– Vi kommer att kunna använda anläggningen i forskning om hur man bäst matar in solenergi på elnätet. Förhoppningen är att det ska kunna leda fram till att anläggningarna blir billigare och mer effektiva, säger Staffan Norrga.

Han fortsätter med att säga att det finns många länder där solenergin är betydligt större än i Sverige.

– Solenergi är mer värdefull än annan el, eftersom man får mer betalt för den. I Spanien och Tyskland får man inmatningstariffer ("Feed-in tariffs" – FIT) motsvarande omkring 3 kronor per kWh, till skillnad från annan elproduktion som sällan ger mer än 1 krona per kWh.

Den stora marknaden för solceller finns således i länder med den här inmatningstariffen, och förutom Spanien och Tyskland ingår också Frankrike, Italien och Storbritannien. Det öppnar för nya exportmöjligheter avseende solenergi för Sverige. Både vad gäller utrustning och kompetens, enligt ett pressmeddelande från KTH.

Comments are closed.