Göteborgsföretaget Informasic gör nu sin IP-kärna Rule 30 tillgänglig som Open Core. Slumptalsgeneratorn kan användas för att generera exempelvis testdata vid FPGA-accelererad verifiering, för att generera teststrukturer på chip, eller för att generera kontrollerad slumpmässig trafik.
Rule 30-kärnan är en högpresterande PRNG (pseudo random number generator) och kräver minimala hårdvaruresurser. Tekniken baseras på en Cellautomat, alltså en diskret beräkningsmodell där ett antal celler utgör modellens tillstånd. För varje cell beror nästa tillstånd på dess nuvarande tillstånd, dess närmaste grannars tillstånd samt en uppsättning uppdateringsregler. En sådan uppsättning regler är Rule 30, publicerad av Stephen Wolfram. Dessa uppdateringsregler genererar en skenbar slumpmässighet trots avsaknad av något som rimligen skulle kunna betraktas som slumpmässigt indata. Mer matematiskt korrekt uttryckt ger reglerna upphov till ett kaotiskt, aperiodiskt beteende hos cellautomaten. En cellautomat med Rule 30 kan därmed fungera som en slumptalsgenerator. Notera dock att även om Rule 30 genererar en bra rektangelfördelad slumptalssekvens, är den inte en kryptografiskt säker PRNG. Rule 30 skall därför inte användas för strömkrypto eller vid nyckelgenerering. Informasics IP-kärna Rule 30 implementerar en endimensionell cellautomat där ändarna är sammankopplade till en ring. Cellautomaten består av 32 enbitars celler, vilket gör att automaten genererar ett 32-bit ord varje cykel. Konstruktionen har implementerats i en Altera Cyclone II FPGA. Konstruktionen kräver 32 registers och 64 LE:s. Den maximala interna klockfrekvensen är drygt 400MHz, vilket ger en PRNG-bandbredd på 1.6 GByte/s. IP-kärnan Rule 30 inkluderar RTL-kod i Verilog 2001, dokumentation, testbänk, samt scriptfil för att simulera konstruktionen med den öppna Verilogsimulatorn Icarus Verilog. Licensen för användning av IP-kärnan Rule 30 är en så kallad Two Clause BSD License och IP-kärnan kan laddas ner från Informasics web. Informasic var en av förra årets vinnare av Swedish Embedded Award.
Höga skatter som självändamål I valdebatten försöker en del att etablera tanken att skattesänkning är något i sig negativt. Det leder till en del logiska kullerbyttor.
Det har tagit mycket längre tid att utveckla kiselkarbidtekniken än vad man trodde i mitten av 90-talet. På "Silicon carbide power elektronic applications workshop 2010" berättade Chris Harris, Cree om företagets och branschens status. Här ger vi ett referat, kompletterat med en intervju. Chris Harris, europeisk affärsutvecklare för effekthalvledare inom CREE.
Lars Hoffmann, ansvarig för kraftelektronik och elmaskiner i Saabs satsning på el-hybrider ser kiselkarbiden inleda en ny era inom bilektroniken. Lars Hoffmann, framför senaste Saab 9-5
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en typ av LDMOS-transistor som skall kunna användas i switchade slutsteg, t ex klass E och F, på frekvenser där idag bara HEMT-transistorer i galliumnitrid fungerar. Tillverkningen i en kiselprocess blir dock avsevärt billigare. Nyckeln till tekniken är LDMOS i SOI-teknik och ett hybridsubstrat. Lars Vestling granskar en lyckad produktion hos VTT av LDMOS på kiselkarbidsubstrat som tillverkats av Silex.
Nästa stora steg i utvecklingen av RF-slutsteg är att använda switchteknik. Det har man talat om länge, men det finns många problem att lösa och nya kommer till i takt med nya upptäckter. Under konferensen SSoCC gav Henrik Sjöland, professor vid institutionen för elektro- och informationsteknik vid Lunds Universitet (LU), en insikt i den pågående forskningen.
Vårens "Workshop on silicon carbide power electronics for automotive and traction applications", arrangerad av Transic, Acreo och KTH i samarbete, visade den potential som SiC-komponenter i sig har i effekttillämpningar
Kiselkarbid, SiC, står nu, efter många års forskning, inför sitt genombrott. Det framkom i en "workshop", arrangerad av Transic, Acreo och KTH i samarbete TAM, då en rad potentiella användare kom till tals. Bo Hammarlund, Transic och prof Mietek Bakowski, Acreo och prof Hans-Peter Nee, KTH arrangerade seminariet.
Lars Vestling granskar en lyckad produktion hos VTT av LDMOS på kiselkarbidsubstrat som tillverkats av Silex. 
