Norska Energy Micro fortsätter nu med nästa steg. Nu är det dags att sänka energiförbrukningen dramatiskt på RF-kommunikationen.
Att Geir Førres Energy Micro skulle ge sig in i RF-kriget var inte oväntat. Det var ju trots allt hans förra företag Chipcons paradgren och RF-kommunikation är dessutom något av en norsk specialitet. Men han sticker den här gången ut hakan längre än vanligt och lovar att sänka energiförbrukningen till en fjärdedel. Det dubbelt så mycket som han lovade för enkapseldatorn. – Den gången lovade jag att halvera förbrukningen och vi kom ner till en fjärdedel. Den här gången tror jag att vi skall kunna nå en fjärdedel, även om vi förstås inte kan garantera det ännu. Men vi har gjort en del förberedande arbete som pekar på att det kommer att fungera. – De senaste fem till sju åren har RF-lösningarna blivit kompaktare och stabilare, men energiförbrukningen har inte minskat. Vi är övertygade om att vi skall kunna klara att sänka energiförbrukningen rejält och då har vi en mycket bra position. RF-konstruktörer växer inte på träd och man kan knappast räkna med att få tag i tillräckligt många erfarna konstruktörer. – Men vi har redan såpass många erfarna konstruktörer att vi kan plocka nyutexaminerade ingenjörer från högskolan och vidareutbilda dem hos oss. Vi tackar förstås inte nej till erfarna konstruktörer heller. I första steget kommer Energy Micro att ta fram en separat tranceiverlösning. Först därefter är det dags för integrerade lösningar. – Idag har vi 22 enkapseldatorer och när året är slut har vi femtio. Om vi skall ta fram sex RF-varianter har vi potentiellt 300 kombinationer och vi ännu vet inte vilka kombinationer som är intressantast. – Sedan ser vi att de som har både en- och tvåchipslösningar säljer lika bra av tvåchipslösningarna som av enchipslösningarna, så det är nog en bra affär att börja på det här sättet. – Vi kommer minst att stödja frekvensområdet från 868 till 870 MHz, 915-928 MHz och 2,4 GHz. Vi kommer också att stödja protokollet Wireless M-buss, som är ett väldigt populärt protokoll. Och vi sannolikt att stödja 802.5.4, vilket ger oss möjlighet att köra ZigBee, men det vet jag ännu inte om vi skall göra. Geir Førre berättade i höstas att hans företag siktade på att kunna nå en procent av marknaden för enkapseldatorer fram till 2017. – Det ångrar jag idag. En procent år 2017 är fullständigt realistiskt och vi kan göra bättre än så. Idag siktar vi i stället på 10 procent av marknaden fram till 2020. På den nivån finns det bara ett företag.
Höga skatter som självändamål I valdebatten försöker en del att etablera tanken att skattesänkning är något i sig negativt. Det leder till en del logiska kullerbyttor.
Det har tagit mycket längre tid att utveckla kiselkarbidtekniken än vad man trodde i mitten av 90-talet. På "Silicon carbide power elektronic applications workshop 2010" berättade Chris Harris, Cree om företagets och branschens status. Här ger vi ett referat, kompletterat med en intervju. Chris Harris, europeisk affärsutvecklare för effekthalvledare inom CREE.
Lars Hoffmann, ansvarig för kraftelektronik och elmaskiner i Saabs satsning på el-hybrider ser kiselkarbiden inleda en ny era inom bilektroniken. Lars Hoffmann, framför senaste Saab 9-5
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en typ av LDMOS-transistor som skall kunna användas i switchade slutsteg, t ex klass E och F, på frekvenser där idag bara HEMT-transistorer i galliumnitrid fungerar. Tillverkningen i en kiselprocess blir dock avsevärt billigare. Nyckeln till tekniken är LDMOS i SOI-teknik och ett hybridsubstrat. Lars Vestling granskar en lyckad produktion hos VTT av LDMOS på kiselkarbidsubstrat som tillverkats av Silex.
Nästa stora steg i utvecklingen av RF-slutsteg är att använda switchteknik. Det har man talat om länge, men det finns många problem att lösa och nya kommer till i takt med nya upptäckter. Under konferensen SSoCC gav Henrik Sjöland, professor vid institutionen för elektro- och informationsteknik vid Lunds Universitet (LU), en insikt i den pågående forskningen.
Vårens "Workshop on silicon carbide power electronics for automotive and traction applications", arrangerad av Transic, Acreo och KTH i samarbete, visade den potential som SiC-komponenter i sig har i effekttillämpningar
Kiselkarbid, SiC, står nu, efter många års forskning, inför sitt genombrott. Det framkom i en "workshop", arrangerad av Transic, Acreo och KTH i samarbete TAM, då en rad potentiella användare kom till tals. Bo Hammarlund, Transic och prof Mietek Bakowski, Acreo och prof Hans-Peter Nee, KTH arrangerade seminariet.
Lars Vestling granskar en lyckad produktion hos VTT av LDMOS på kiselkarbidsubstrat som tillverkats av Silex. 
