Praktik för framtiden

Att matcha en gymnasieelev med en bra praktikplats inom elektronik är inte det lättaste. Tyvärr visar för många företag ett alltför dåligt intresse. Det är betydligt lättare att få en praktikplats i en del andra branscher som restaurang och livsmedelsaffär. Sådan praktik är förvisso nyttig för arbetslivserfarenhet men för kommande yrkesliv inom elektronik hjälper det föga.
Men det finns undantag och Jan Linders Ingenjörsfirma är ett av dem. Här kommer historien om en gymnasieelev och hans praktikplats.


Max Lidström (th)

Direktanfall
Under hösten tillfrågades jag om att ordna en praktikplats åt en av våra s k Mafffiaelever (ska stavas med 3 f). Mafffian är en förening för vetgiriga elever där de lär sig om elektronik, fördjupar sig i elektroniska problem och arbetar med egna lösningar. Mafffian fungerar som sporre för dessa duktiga elever, där skolan inte kan entusiasmera dem tillräckligt.
Jag skrev massor av brev, både artiga och fjäskande, vilka tyvärr aldrig besvarades, ringde samtal som åkte karusell i växeln, dock utan att jag kom fram till de berörda. Jag till och med besökte några stora drakars flotta receptioner för att åtminstone på plats kunna tala med företagsrepresentanter. Men ingen framgång.

Med endast en dags marginal återstod bara direktanfall som enda tänkbara alternativ. Eleven fick skriva sin CV och det första företaget jag fick i tanken var Jan Linders Ingenjörsfirma, endast någon kilometer från skolan. Jan var något överraskad av tillvägagångssättet men nästa arbetsdag tog han emot min elev.

EMC-labb
Jan Linders Ingenjörsfirma är ett EMC-laboratorium som arbetar med provning inom EMC, LVD, radio och angränsande områden (EMC = Elektromagnetisk kompatibilitet, LVD=lågspänningsdirektivet, radio=provning av radioutrustning enligt Radio- och Teleterminaldirektivet). Mycket av arbetet handlar om provning av elektronisk utrustning, så praktik på det företaget är starkt förknippat med elektronik. Företaget har många kunder från tillverkande industri inom skilda branscher, men också från företag som konsultbolag och återförsäljare.

Min elev, Max Lidström från Lindholmens Tekniska Gymnasium försågs på Jan Linders Ingenjörsfirma med en lång rad varierande uppgifter som dels gick hand i hand med vad Skolverket kräver, dels gick ett steg vidare, något som bara väckte lusten att utforska ämnet ännu mera. Uppgifterna varierade från att kunna borra ett hål i en frontpanel på rätt ställe utan repor till hantering av avancerad mätutrustning och programmering av mikrodatorer.

Fyller brister
Jag har följt Max framsteg vecka för vecka och upptäckt att, trots att alla företagare har mycket att göra, så tog sig Jan tid för att handleda Max, fylla i brister och luckor, men också höja hans horisont.
Med andra ord blev denna praktik en stor framgång.

Det är en stor sorg att det är så svårt att ordna platser för elever i denna fantastiska bransch. Konsekvensen är redan här av oviljan att stå till tjänst med praktikplatser. Det har inneburit en kräftgång för de skolämnen som skulle kunna generera nya företag.
Alla behöver inte arbeta med spetsutveckling som 7G och telepatiska telefoner. Att från början kunna utveckla elektronik på ett roligt och lärorikt sätt ger i framtiden bättre ingenjörer. Våra Mafffia-elever har som exempel utvecklat roliga blinkers till bilar, LED-skyltar på vägarna eller nedräknare som visa hur långt är det kvar tills trafikljuset slår om. Detta har Mafffia-eleverna klarat med glans, gymnasister som de är.

Lärde mig mycket
Innan jag låter Max Lidström självt berätta med egna ord om sin praktik hos Jan Linders vill jag gärna tacka dem båda för synpunkter och kommentarer.

Så här säger Max Lidström, elev vid Lindholmens Tekniska Gymnasium:
– Jag lärde mig många saker under min praktik på Jan Linders ingenjörsfirma. Jag är inte säker på att jag kan komma ihåg alla, men jag vet att jag lärde mig detta:
– Jag hade innan denna perioden ingen aning om vad "aktiv-, reaktiv- och skenbar effekt" var för något.
– Jag hade aldrig tidigare provat att borra i metall, men under denna perioden fick jag tillfälle till det
– Jag fick lära mig vad EMC innebär och hur viktigt det är inom elektroniken.
– Jag hade aldrig provat på ett digitalt oscilloskop. Även om det var primitivt och även om jag fortfarande föredrar analoga så ser jag det som en värdefull kunskap och en brist i skolans tillgång på ny och uppdaterad teknik.
– Jag fick lära mig om flera olika provningar och metoder som används för att kontrollera produkter innan de går till försäljning.
– Jag har lärt mig mycket om programmering, Arduino och språket C++.

Prova på arbetslivet
Max Lidström fortsätter:
– Syftet med praktiken i skolan är att få prova på arbetslivet, vilket jag nu har gjort. Jag har fått lära mig nya enheter såsom dBµV/m och dBm.
– En mycket långvarig provning med ett mycket mystiskt problem visade sig vara ett fel i HDMI-standarden, lösningen till vilket är kunskap som jag nu bär.
– En speciellt obehaglig provning gick ut på att utsätta produkten för en spänning av 5000 V under en minut. Känslan av att hålla ett sådant instrument i handen är inte trevlig.
– Jag fick efter en mycket lång felsökning av min chefs dator lära mig att systemuppdateringar tydligen kan hänga sig på grund av bootloadern. Jag skulle aldrig ha kunnat gissa det.
– Som en uppmaning till skolan vill jag påpeka att när jag kom till firman hade jag inte den blekaste aning om hur radiokommunikation eller radiostörningar gick till och fungerade, något som jag nu känner till.
– Jan berättade mycket för mig om hur man driver och sköter om ett eget företag efter att jag antydigt till att jag någon gång skulle vilja göra så.
– En förändring denna period har gjort på mig själv har jag märkt i att jag känner mig mer produktiv och mer rakt på sak när det gäller att få någonting gjort istället för att ändlöst skjuta upp och ändra på saker och ting. Lagom är alltid bäst.

Öppna ditt hjärta
Max Lidströms berättelse visar hur viktig en bra praktikplats kan vara. Så öppna Ditt hjärta käre företagare. Det blir aldrig någon skog om man inte sätter småplantor i jorden. Många av Er ställer upp i fotboll eller annan idrott. Varför inte elektronik? Under alla 37 år jag verkat som gymnasielärare har det alltid funnits intresserade elever. Det är med mycket glädje jag ser de små plantorna växa upp. Det tar några år sedan är de högskolestudenter, kunder, leverantörer och kanske även chefer.

I Silicon Valley i Kalifornien finns Fairchildren, alltså alla de företag som härstammar från det anrika Fairchild, som råkade etablera sig där på det tidiga 1950-talet. Studera gärna detta. Min förhoppning är att elevverksamhet, liknande vår Mafffia, kan sprida sig i Sverige, växa till och bli stort.

Elektronikföretag verkar många gånger vara introverta. Jag har hört kommentarer som att det saknas resurser på företaget för att kunna ta emot praktikanter eller att praktikanterna har för låg kunskap. Men snälla ni, vi behöver praktikplatser för att kunna trygga återväxten inom elektronikbranschen.
Följ exemplet från Jan Linders Ingenjörsfirma, där mottagningen av praktikanter visade sig vara synnerligen grundlig. Praktikanterna fick en tid vara på alla arbetsplatser och testa alla moment: design, service, distribution, marknadsföring, kvalitetskontroll, administration, montering… Företaget hade utarbetat en stationsplan, delat momenten i logiska enheter och tidsplanerat det hela. Efter avslutad praktik har praktikanterna fått en helhetsbild på hur verksamheten bedrivs.


Jan Linders i sitt EMC-labb

Comments are closed.