Larm om kompetensbrist inom IT och telekom

Bransch- och arbetsgivarorganisationen IT&Telekomföretagen larmar nu om en akut och strukturell kompetensbrist inom IT- och telekomsektorn i men ny rapport. ”Om inte kraftfulla åtgärder vidtas förväntas ett underskott på 60 000 personer år 2020”, skriver organisationen och lämnar samtidigt förslag på åtgärder.

IT- och telekomsektorn, inkluderat verksamheter med högt IT-innehåll utanför IT- och telekombranschen, har fortsatt mycket stor kompetensbrist. Om inte kraftfulla åtgärder vidtas förväntas ett underskott på 60 000 personer år 2020, det visar IT&Telekomföretagens rapport ”Akut och strukturell kompetensbrist i IT- och telekomsektorn”.

Den sammanfattande bedömningen är att efterfrågan på kompetens är minst lika stark nu som 2012, då IT&Telekomföretagen senast kartlade kompetensbehovet i sektorn.

Efterfrågan på breda grupper som mjukvaru-/systemutvecklare, IT-arkitekter och projektledare är fortsatt mycket stark, men de kompetenser som har den starkast växande efterfrågan finns inom informations-/IT-säkerhet och användbarhet. Kraven på kompetens med eftergymnasial utbildning är generellt mycket höga.

Rapporten är en uppdatering av kartläggningen ”IT- och telekomsektorns kompetensbrist” från 2012, som togs fram mot bakgrund av tydliga indikationer på en betydande kompetensbrist i IT- och telekomsektorn. Utmaningarna kring sektorns kompetensbehov kvarstår, och att identifiera och få till stånd åtgärder för att bemöta dem har högsta prioritet bland IT&Telekomföretagens medlemsföretag.

– Det handlar om insatser i grundskolan, samverkan mellan skola och arbetsliv, fortbildning av lärare och rektorer, att utvidga yrkeshögskoleutbildningen och inte minst att ta tillvara kvinnors och utrikesföddas kompetens, konstaterar Fredrik von Essen näringspolitisk expert med ansvar för kompetensförsörjningsfrågor på IT&Telekomföretagen.

Regeringen
I rapporten finns också förslag på åtgärder. Enligt organisationen måste regeringen utifrån ett erkännande av digitaliseringens djupgående effekter på hela arbetsmarknaden, samordna sin utbildnings-, närings-, arbetsmarknads- och innovationspolitik för att främja kompetensutveckling.

Skola och utbildning
Även inom skolväsendet behövs åtgärder. Skolan måste enligt IT&Telekomföretagen digitaliseras fullt ut, baserat på ett nationellt samordnat åtgärdsprogram. Programmering och digitalt skapande bör vara obligatoriskt i läroplanen, och resurser för utbildning av lärare bör tillföras.

Skolan bör också främja utvecklingen av elevers framtidskompetenser genom samverkan mellan skola och arbetsliv, vilket också kräver fortbildning för lärare kring hur effektiv samverkan bedrivs.

Till det bör större satsningar på yrkeshögskoleutbildningar göras, och de utbildningar som har oförändrat stor efterfrågan ska kunna förlängas automatiskt. Även studenter bör rustas för det digitaliserade arbetslivet bättre, genom tydligare incitament för samverkan mellan akademiska utbildningar och arbetsliv.

Integration och jämställdhet
När det kommer till frågor kring integration och jämställdhet måste utrikesföddas kompetens tillvaratas. Migrationsverket måste drivas att snabbare och med större grad av service handlägga arbetstillstånd, bistå branschen med kontakter med nyanlända med IT/ingenjörsbakgrund så snart de fått uppehållstillstånd, förbättra utländska studenters ekonomiska villkor rejält och satsa på en effektivare svenskundervisning för alla nyanlända.

Sist men inte minst föreslår IT&Telekomföretagen ett långsiktigt främjande av en bättre könsfördelning och ett större rekryteringsunderlag inom både IT- och telekomsektorn och andra sektorer. Här måste aktiva insatser göras för att utreda orsaker till, och motverka, att valen till gymnasieprogram är så starkt könsbundna.

Comments are closed.