Annons

Maxim_textbanner_141204_141231
 
ECS2011
Produktdatabasen_Vänsterknapp2_141103
eeTimes europe
Intensivt samarbete, recept för framtiden Utskrift E-post
Skrivet av Jonas Karlsson   
2008-11-03
Mjukvara står för en allt högre andel av forsknings- och utvecklingskostnaderna inom svensk industri. På uppdrag av Swedsoft har Dr Niklas Z Kviselius vid Handelshögskolan i Stockholm genomfört en studie, i gränslandet mellan affärsutveckling och teknologi.

Programvaran som ingår i många tjänster och produkter, som traditionellt dessutom inte betraktats som mjukvaruprodukter, har vuxit i betydelse och storlek och antalet rader kod har tiofaldigats sedan millennieskiftet samtidigt som hårdvaran blivit allt mindre och billigare. Svenska företag baserar i allt större utsträckning sina produkter på Cots och standard hårdvaruplattformar, för att istället satsa sina FoU-resurser på mjukvaruutveckling. Konkurrensen på marknaden sker i dag i allt högre utsträckning med funktionalitet och tjänster utvecklade i programvara.

På uppdrag av Swedsoft och med stöd från Vinnova har Dr Niklas Z Kviselius vid Handelshögskolan i Stockholm genomfört intervjuer med 32 nyckelpersoner inom näringslivet och vid akademierna. Arbetet har resulterat i en rapport som syftar till att ge en ökad förståelse för den ”dolda” programvaruutveckling som sker inom många företag i Sverige.

Studien presenterades vid ett seminarium den 3 november i Stockholm, med deltagare från forskningsfinansiärerna, universitets- och högskolesfären, forskningsinstituten och näringslivet. I studien konstateras att allt mer mjukvaruutveckling sker i företag som inte alltid betraktas som programvaruföretag, till exempel Ericsson, ABB, Saab, Volvo med flera. För Ericssons del är upp emot 80 procent av FoU-kostnaderna idag relaterade till mjukvara och fyra av fem divisioner inom ABB har en mycket stark koppling till mjukvaruutveckling i sina marknadserbjudanden inom kraftsystem, automation och robotsystem. Samtidigt som den mesta funktionaliteten realiseras i mjukvara finns det inte synliggjort utåt mot omgivningen på samma sätt som inom rena programvaruföretag. Mjukvarans ökande betydelse för svensk konkurrenskraft har gett upphov till ett industriinitiativ som resulterat i bildandet av Swedsoft, som i sin tur ska bidra till att stärka svensk forskning och utveckling av programvaruintensiva system, tjänster och produkter. I sin rapport trycker Dr Kviselius särskilt på att företagen måste bli mer öppna för hur programvara kan användas för att skapa diversifiering och utveckla bättre affärsmodeller.  Ett gemensamt forum behövs där företag, akademierna och forskningsinstituten kan samarbeta i utvecklingen av ny och bättre metodik, processer, verktyg och komponenter för framtidens mjukvara.

Både vp Ulf Wahlberg från Ericsson, Saabs tekniska chef Pontus de Laval och prof. Magnus Larsson från ABB software systems research, såg stora möjligheter till samarbete runt utveckling av generiska hjälpmedel och metodik för till exempel verifiering, kvalitetssäkring, industrialisering och framtagning av simulatorer som ska ge de tillförlitliga system och produkter som kunderna kräver.

– Även om vi arbetar inom olika branscher så finns det otroligt mycket att göra för att tillsammans åstadkomma förbättringar och effektiviseringar vid utveckling av mjukvara. Vi står inför många snarlika problem när programvaran blir allt mer komplex, till exempel för multiprocessorsystem och hur mjukvaran för dessa effektivt kan felsökas, sa Ulf Wahlber

 Företagens representanter efterlyste också en större vilja hos universiteten och högskolorna att samarbeta med varandra och tona ner konkurrensen och att det näringslivet efterfrågar är kompetens inte bara inom produktutveckling utan för produkternas hela livscykel. Samtidigt måste samarbetet utvecklas så att forskare lättare kan vandra mellan olika företag och mellan företagen och akademin. På frågan varför det inte skett tidigare menade företagens representanter att de haft fullt upp med sina egna verksamheter och att det behövs en kraft ”utifrån” som kan verka som katalysator för gemensamma insatser, både mellan företagen och tillsammans med akademierna och forskningsinstituten.

En effekt av den "dolda" programvaruutvecklingen är att satsningar ofta görs branschvis när istället problemen kan vara gemensamma och branschöverskridande mellan telekom, fordonsbranschen och försvarsindustrin med flera.

Vinnovas avgående generaldirektör Per Ericsson passade på att ge politikerskrået kritik med anledning av hur de statliga satsningarna fördelas.

”Politikerna tänker för mycket i gamla invanda strukturer” och symboliserade det genom att säga ”att om ett verktyg inte passar på en problembeskrivning så byter man till ett annat problem istället för att fundera på om det kan vara verktyget som är problemet”.

– Om vi följt Finlands exempel för statliga satsningar, hade det inneburit en miljard kronor i extra anslag till FoU-stöd för små och mellanstora företag i Sverige och ytterligare en miljard kronor till de större företagen per år.

Pengar är dock inte allt enligt storföretagen. För dem är det viktigare att industrin kommer med tidigt i processen när forskningsinriktningarna spikas på en mer konkret nivå. Om forskningen har relevans är det lättare att motivera satsningar även internt inom företagen.

– Vad vi kan bidra med är att hjälpa till att tidigt identifiera intressanta forskningsutmaningar, sa Ulf Wahlberg. Dessutom måste vi från industrins sida bli bättre på att utnyttja den kompetens som finns, inte minst inom forskningsinstituten.

En annan problematik som diskuterades var vem som faktiskt kommer att förvalta dessa nyutvecklade verktyg, simulatorer med mera, alltså resultaten från de gemensamma ansträngningarna. Dessa produkter kommer troligen inte att passa in inom de stora företagens affärsområden. Mer troligt blir det att de utvecklade hjälpmedlen och simulatorerna istället kommer att följa en process med företagsavknoppningar, eventuellt vid forskningsinstituten. Kompetensförsörjningen är också ett mycket viktigt område för framtiden. Det finns risk att Sverige tappar sin relativt goda position inom inbyggda system om inte ungdomarna intresserar sig för mjukvaruutveckling. Ren programmering kan köpas in från lågkostnadsländer men programmering och systemering på högre nivå och tillgången till programmerare som även har systemkunskaper är oerhört viktiga kompetenser för att Sverige ska behålla sin framträdande position inom forskning och utveckling av programvaruintensiva system, tjänster och produkter.

 

 

Kommentarer (0)Add Comment

Skriv kommentar

busy
 
< Föregående   Nästa >