Den 1 juli lämnar den förre rektorn för KTH Anders Flodström sin post som universitetskansler och chef för Högskoleverket.
Anders Flodström säger att anledningen är en förtroendeklyfta, som inte går att överbrygga, mellan honom och Utbildningsdepartementets ledning avseende ett nytt kvalitetssystem.
Under det senaste året har Högskoleverket framför allt haft fokus på regeringsuppdraget att utforma ett nytt system för att utvärdera kvaliteten på högskoleutbildningarna. Systemet har utvecklats i nära samverkan med högskolesektorn. Under arbetets gång har det blivit allt tydligare att Högskoleverket och Utbildningsdepartementet inte är överens om hur systemet ska utformas för att driva svensk högre utbildning framåt. Detta har lett till en förtroendekris, enligt ett pressmeddelande från Högskoleverket.
– Skillnaden i synen på hur man bäst mäter kvalitet i högre utbildning i kombination med en nära styrning av utvecklingsarbetet, som inte är förenlig med relationen politisk styrning och expertmyndighet, gör att jag väljer att avgå, säger Anders Flodström.
Konflikten handlar främst om att regeringens fokus ligger på att studenternas självständiga arbeten ska utgöra grunden för bedömning av utbildningarnas kvalitet. Också Högskoleverket menar att resultaten från de självständiga arbetena är en viktig bedömningsgrund men anser att även innehållet i och examinationen av utbildningarna måste granskas.
Sveriges kunskaps- och kompetenskapital måste utvecklas. Det är lika viktigt som utvecklingen av det finansiella kapitalet, troligen viktigare. Myndigheter som Högskoleverket bör ha en stark oberoende ställning och arbeta på tydliga politiska uppdrag, menar Anders Flodström.
– Jag kan inte stå bakom det system som regeringen vill införa. Det ligger för långt ifrån ett system som jag tror på och från Högskoleverkets förslag som är förankrat i sektorn och bland studenterna. Jag kan därför inte vara den drivkraft som Högskoleverket behöver för att införa det nya kvalitetssystemet. Men jag hoppas att Sveriges nya kvalitetsutvärderingssystem anpassas till övriga Europa. Det är en förutsättning för att svenska högskoleutbildningar ska vara internationellt konkurrenskraftiga.
Anders Flodström går tillbaka till KTH – där han tidigare varit rektor och professor i fysik – för att arbeta med KTH:s internationalisering. Han kommer även, som sakkunnig i forskningsfrågor, att ha ett uppdrag från Utbildningsdepartementet att utreda Sveriges framtida forskningsfinansiering.
Anders kommer fortsatt som styrelsemedlem i EIT (European Institute of Innovation and Technology) att arbeta med utvecklingen av europeisk högre utbildning och forskning. Han kommer också att ha kvar flera styrelseuppdrag och merparten av de uppdrag han har på personliga meriter. I höst utvärderar han, på uppdrag av schweiziska regeringen, den teknisk-naturvetenskapliga forskningen vid de federala universiteten och forskningsinstituten i Schweiz.
