Energilagrande papper

Posted on april 25th, 2016 by Göte Fagerfjäll

Genom att blanda elektriskt ledande bläck med papper möts framtidens krav på miljövänlighet och låga produktionskostnader. Acreo Swedish ICT, tillsammans med Laboratoriet för Organisk Elektronik, Linköpings universitet, KTH och Innventia har fått 34 miljoner från Stiftelsen för strategisk forskning för att gå vidare på forskningsområdet ”power papers” och hitta en rationell tillverkningsmetod.


Foto: Linköpings universitet

Power papers, eller energilagrande papper har utvecklats sedan 2012 av Innventia, KTH och Linköpings Universitet. Materialet är ett gummiliknande papper och består av en blandning mellan nanocellulosa och ledande polymer. Materialet har satt världsrekord i samtidig ledningsförmåga för joner och elektroner, något som förklarar den exceptionellt stora förmågan att lagra energi.
Till skillnad från dagens batterier och kondensatorer är energipappret tillverkat av enkla råvaror – förnyelsebar cellulosa och lättillgängliga ledande polymer – det har låg vikt, inga farliga kemikalier eller tungmetaller krävs och det är vattenfast. Och det är just tillverkningen som nu står i fokus när Acreo tillsammans med Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, KTH och Innventia ska hitta en rationell tillverkningsmetod.
– Utmaningen blir framför allt att gå från labbskala till en rationell storskalig produktion, säger projektledare David Nilsson på Acreo Swedish ICT. Lyckas vi med det öppnar sig stora möjligheter inom energisektorn, vilket industrin redan visat intresse för.

Filed under: SvenskTeknik

« »

Comments are closed.

  •

  • Kommentaren

    Sverige är fortfarande bäst

    I media framställs numera alltid Sverige som ”sämst i klassen” när det gäller klimat- och miljöfrågor. Det är ingen ände på eländet och klimatjournalisterna bjuder över varandra när det gäller att klaga på att vi inte når våra mål. Men i den verkliga verkligheten är vi fortfarande klart bäst i klassen både vad gäller miljö och klimat och vi har utsläppsnivåer som andra industriländer bara kan drömma om. Men vad hjälper det att vara dubbelt så bra som de andra när våra politiker lovat att vi skall vara ännu bättre. Vi lyckas med konststycket att vara i särklass bäst och ändå tvingas böta för att vi inte uppfyller våra idiotiska löften. Snacka om ”Die dummen Schweden”.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (810 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.