Biometri rör oss i allt högre utsträckning. Pass, mobiltelefoner, webbplatser, dörrar – det är exempel där biometriska verktyg används för att rätt person ska identifieras. I nästa vecka står Högskolan i Halmstad värd för en av de främsta, internationella konferenserna inom biometriområdet.

Konferensen är ett centralt forum för att presentera nya framsteg och resultat inom biometriområdet. På talarlistan står, förutom internationella forskare med framstående meriter i ämnet, exempelvis representanter för USA:s federala säkerhetspolis FBI och företaget Fingerprint Cards AB.
– Det är en akademisk konferens där vi tittar på verkliga och svåra problem. Man kan exempelvis inte be tjuven komma tillbaka för att denne inte lämnat tillräckligt bra spår, som fingeravtryck, utan det gäller att pressa ut så mycket som möjligt ur den information man har. Informationen är viktig för akademiker, men också hela samhället, och det gäller att se möjligheter och begräsningar i olika tekniker, säger Josef Bigun, professor i signalanalys vid Högskolan i Halmstad.
Biometri handlar dock om mycket mer än kriminalitet och brottsplatser. Snarare handlar det om att kunna spara tid i samhället med olika sorters nycklar.
– Ämnet handlar om hur man identifierar människor med hjälp av deras egenskaper, som kan vara både fysiologiska och handla om inlärda vanor och beteenden. Dessa egenskaper kan sedan användas i interaktion mellan maskiner och människor.
Några exempel på användning av fysiologiska kännetecken är där fingertryck fungerar som komplement till lösenord, biometriska pass där ansikte och fingeravtryck är lagrade, och iris- och handgeometri för att smidigt och säkert gå igenom säkerhetsrutiner vid flygplatser.
Inom beteendebiometrin som används i samspel med maskiner är kända exempel signatur för att ha tagit emot post, igenkänning av röst i kombination med läpprörelser för att få gå in i byggnader eller att identifiera en person på avstånd genom gångstil. Varje kännetecken kallas modalitet, och är olika i säkerhet och användbarhet.
– Det är vetenskapens uppgift att kartlägga och framföra ett lapptäcke av modaliteter som kan fastställa identiteten så tillförlitligt som möjligt i aktuellt sammanhang.
Högskolan i Halmstad har specialiserat sig på en typ av bildanalysproblem som handlar om hur man säkerställer ”levandeskap”. Det handlar exempelvis om hur ett säkerhetssystem kan avgöra att det är ett riktigt ansikte och inte en bild som visas upp, eller att det är en röst från en närvarande person och inte en inspelning. Ett annat nischområde är igenkänning genom ögat och området runt ögat, ett säkrare sätt än att enbart använda iris.
– Vi människor är långt duktigare än maskiner på att tyda visuella, kamouflerade objekt, exempelvis bokstäver och siffror, i så kallade kaptcha-system, säger Josef Bigun.
Den egenskapen används i dag för att säkerställa att det är en människa och inte en dator som vill skapa ett konto på en webbsida.
– I framtiden kan dessa kaptcha-system kombineras med läpprörelser, exempelvis kan en webbsida som ger dig personliga tjänster kräva att du istället för att knappa in den tillfälliga sekvens av siffror som står i en skev bild, ombes du att uttala det du har tytt i bilden framför en kamera.
The 9th IAPR International Conference on Biometrics (ICB-2016) hålls den 13-16 juni på Högskolan i Halmstad. Det är andra gången Högskolan i Halmstad är värd för konferensen (2001 gick den under namnet Audio Visual Biometric Person Authentication). Konferensen har anordnats regelbundet sedan 1997 och är den största inom biometriområdet.

Filed under: SvenskTeknik