Svenska marinen gjorde en kraftfull insats mot piraterna utanför Somalia, men mot Piratpartiet hjälper varken kulsprutor eller kanoner. I EU-valet har kopiering av upphovsskyddat material blivit en av huvudfrågorna.

Det här är naturligtvis alldeles utmärkt. De traditionella partierna har stora interna problem upphovsrättsfrågorna och då bliralltid ryggmärgsreflexen att undvika dem så långt det är möjligt. Både Socialdemokrater och Moderater skulle nog helst se att locket lades på, till förmån för andra mera "säljande" frågor.

Men det är viktigt att upphovsskydd och kontroll av Internet diskuteras. Tekniskt sett blir det allt lättare att övervaka allt som överförs via Internet och resultatet kan bli riktigt obehagligt. Politiker som godkänner drakoniska regler i tron att "de ändå aldrig kommer att utnyttjas" kan få extremt otrevliga överraskningar i efterskott. Och då är det så dags.

Det problematiska är förstås att det finns så många dimensioner på de här frågorna. Det är också orsaken till att alla debatter tenderar att bli meningslösa, speciellt i TV. Att försöka bryta ner frågorna till ett enkelt ja eller nej innebär bara att det hela blir fånigt.

Ett enkelt sätt att debattera är att utnämna alla rättighetsinnehavare till skurkar. Det är inte särskilt svårt och organisationen IFPI gör ibland sitt bästa för att motsvara bilden. Inte minst gäller det de uppenbart fåniga ekonomiska kalkylerna över hur mycket som förlorats och hur mycket enskilda nedladdare bör betala i böter. Det är ju tämligen självklart att de flesta nedladdare inte skulle ha valt att köpa huvuddelen av vad de laddat ner. "Ekorrinstinkten" gör att människor samlar på sig sådant som de inte egentligen behöver eller är särskilt intresserade av. Men det gäller förstås bara så länge det inte kostar något.

Här finns också en intressant positiv koppling mellan kopiering och försäljning och det gäller framför allt avancerade grafiska program som Photoshop, Illustrator, Premiere och 3D Studio Max. De här mycket dyra programmen har "alltid" kopierats av ungdomar och det har lett till att enklare konkurrerande program har lyckats dåligt på marknaden. När ungdomarna efter några år börjat arbeta professionellt kräver de självklart att få arbeta med de program (och de nya versioner) som de är vana vid. Piratkopieringen kan i de här fallen leda till ökad försäljning och framför allt en marknadsposition som annars inte varit möjlig.

Jag påstår naturligtvis inte att kopiering i allmänhet är bra, men det är viktigt att utgå från verkligheten och framför allt se till de möjliga konsekvenserna. Många rättighetsinnehavare strider för en linje som i sin förlängning kan leda till en stenhård övervakning av Internet. Det är säkert en utveckling de egentligen inte vill ha.

Därför är det bra att Piratpartiet lyfter fram de här frågorna. Inte för att Piratpartiet har rätt, utan för att konsekvenserna av dåliga beslut kan bli så extremt otrevliga. Frågorna om upphovsrätt och kontroll av Internet kräver mycket mer eftertanke och många fler utredningar. Snabba beslut för att skyffla undan problemen kan visa sig vara stora misstag i framtiden.

• Läs mer »

Chalmers lyckades bäst av de svenska lagen med 124 mil på etanol motsvarande en liter bensin, men Microjoule-laget från St Joseph La Joliverie i Nantes slog nytt rekord med 377 mil på en liter vanlig bensin.

Det handlar alltså om den årliga tävlingen Shell Eco-marathon Europe, där högskolor från Europa tävlar om att ta fram det mest energieffektiva fordonet. Bränslet kan vara till exempel bensin, dieselolja, väte (bränsleceller) eller el. Den mest energieffektiva elbilen (från Lycée Louis Pasquet i Arles) klarade 66 mil på en kWh och den mest effektiva bränslecellsbilen kom från danska DTU i Lyngby. Den klarade imponerande 355 mil på vätgas motsvarande en liter bensin.

På köpet får förstås fordonen hyfsat låga koldioxidutsläpp. Eller vad sägs om 0,7 gram koldioxid per kilometer. Klart bättre än miljöbilskraven på 120 g.

Och har det här då någon koppling till verkligheten? Ja, självklart. Det visar att dagens bilar har en gigantisk förbättringspotential. 366 mil på en liter är naturligtvis inte realistiskt, men det är inte vettigt att de mest bränslesnåla bilar som tillverkats kommersiellt (VW Lupo och Audi A2) fortfarande är mer än en faktor hundra sämre.

För alla bilälskare borde det här vara goda nyheter. Huvudalternativet till dagens bilar är inte tåg eller spårvagn, utan effektivare bilar. De nya vägar som byggs kommer inte att stå tomma i framtiden, utan fylls av effektivare bilar. Om de sedan är eldrivna eller bensin/dieseldrivna spelar kanske mindre roll.

Elbilar är i alla fall på modet just nu och ibland sägs det till och med en del vettiga saker. Det gällde tyvärr inte en diskussion jag råkade se på TV härom dagen mellan en förespråkare för bilindustrin (jag minns inte vem) och Johan Ehrenberg, chefredaktör för tidningen ETC. Ehrenberg agerade elbilsförespråkare och det var ärligt talat något av det bedrövligare jag hört på länge.

Hans verklighet gick ut på att oljeindustrin och bilindustrin i en gemensam komplott hade dödat elbilarna. Elbilarna är tekniskt överlägsna och har egentligen alltid varit det. Alla problem beror på konspirationer.

Med sådana vänner – vem behöver ovänner. Det sista elbilsindustrin behöver är väl konspirationsteoretiker som vägrar att se den egna teknikens nackdelar och hårdnackat blundar för konkurrerande teknologiers fördelar. Vi har redan sett alldeles för mycket sådant, inte minst i elektronikindustrin. På ena sidan ställer man den konkurrerande teknologin, så som den ser ut i volymproduktion vid tillfället. På den andra sidan ställer man den egna teknologin, så som den ser ut i positiva forskningsrapporter. Att jämförelsen haltar är lätt att inse, men ändå görs den gång efter annan.

Ett bra exempel på det här var satsningen på bubbelminnen i början av åttiotalet. Där satsade bland andra Intel, Texas Instruments och National Semiconductor på att bubbelminnet skulle slå ut hårddisken. Och utgångspunkten var genomgående en teknisk nolltillväxt för hårddisken och en våldsam teknikexplosion för bubbelminnet. I realiteten blev det precis tvärtom, men även om hårddisken utvecklats på ett mera rimligt sätt hade ändå bubbelminnet varit ganska chanslöst.

Det gäller alltså att inse tekniska realiteter, också för elbilen. Att krampaktigt blunda för nackdelarna är bara dumt. Speciellt som elbilen har en rad riktigt intressanta fördelar och en rad områden där den redan nu borde kunna hävda sig riktigt bra.

Det gäller framför allt arbetsresor. Där är körsträckan normalt sett så kort att tiomilsbegränsningen på en uppladdning inte är något problem. Och eftersom laddningen sker över natten behövs varken speciell infrastruktur eller extremt snabbladdade ackumulatorer. Arbetsresor och andra kortresor står för en förbluffande stor andel av den totala körsträckan, runt åttio procent om jag inte missminner mig. Kan man skifta över arbetsresorna till elbilar spelar det egentligen ingen roll vilka andra bilar folk har.

Egentligen är det lite egendomligt att både bilindustri och debattörer är så hårt inställda på att elbilen skall behöva klara allt som en vanlig bil klarar. Alla verkar förutsätta att en familj bara har en enda bil, men så ser ju inte verkligheten ut ens idag. De tekniska förutsättningarna för en "komplett" elbil som klarar allt skiljer sig dramatiskt från en enkel pendlarbil. Det gäller förstås också priset. Och om man ändå vill ha två (eller tre) bilar – varför inte låta en (eller två) vara billiga eldrivna pendlarbilar. Det skulle fungera utmärkt också med dagens teknik.

För att inte tala om elcykeln – men det tar vi en annan gång.

• Läs mer »

Kampen mellan Intel och AMD fortsätter. Jag kommer mycket väl ihåg en FAE-konferens i San Jose 1985 där Andy Grove, en av Intels grundare, ilsken som ett bi talade om för oss applikationsingenjörer hur vi skulle bära oss åt för att krossa AMD.

Den kampanjen, Crush '85, gick sedan till historien som en av de mest effektiva marknadsföringskampanjerna och det finns hyllmeter skrivna om den. Jag påminns om den varje gång jag (som nu) dricker te ur min Crush-mugg med texten från Rocky-temat "Eye of the tiger" på baksidan.

FAE-konferensen inleddes förresten med att en jättestor tiger leddes in i salen av en skötare till tonerna av "Eye of the tiger". Mycket imponerande. Det fanns förresten en reservskötare också för säkerhets skull.

Den gången handlade det om 80286-processor, alltså "hjärtat" i IBM PC/AT. AMD hade varit fräcka nog att fortsätta tillverka x86-processorer baserat på ett second source-avtal som Intel skrev på i ett svagt ögonblick. Och det fräckaste av allt – AMD hade lyckats ta skrämma upp 80286-processorn i högre klockfrekvens än vad Intel klarade. Så stridsropet blev "Crush AMD".

Så ingen blir väl förvånad om bägge sidor i den här historien tar till alla tänkbara tjuvnyp. Vi talar faktiskt om en mer än 25 år gammal kamp som periodvis nått stillestånd, men aldrig riktig fred.

Samtidigt har den här kampen lett till mycket positivt för användarna. Intel hade till exempel knappast tagit steget till 64 bit på Pentium-arkitekturen så snabbt om inte AMD hade gått före. Och frågan är om inte Intel hade halkat ännu längre ut på Ithanium-stickspåret om de varit ensamma. Det var ju faktiskt inte så särskilt många år sedan som Intel-ledningen berättade att nästa generation Pentium nog skulle bli den sista.

AMD har på senare tid nästan religiöst hållit kvar vid x86-arkitekturen och det beror väl på att alla deras försök att gå andra vägar har misslyckats så totalt. I den första vändan, alldeles i början av åttiotalet, lämnade man Intel och hoppade på Zilog-spåret ("the Am8000 is better"). Något år senare kom man krypande tillbaka. Och den egna RISC-satsningen Am29000 några år senare fungerade heller inte i längden. Så AMD har sett värdet i en standardiserad arkitektur och kommer knappast att lämna den i första taget. Det gamla luddiga avtalet med Intel har visserligen kostat gigantiska summor i advokatkostnader att försvara, men det har varit värt pengarna.

Sedan kan man alltid fråga sig om EU-kommissionen verkligen har bevis nog att döma ut 11 miljarder i böter för brott mot konkurrensbegränsningsreglerna. Efter så många år av ständiga rättstvister mellan Intel och AMD verkar det osannolikt att någon från Intel skulle skriva på någon form av dokument som kan användas i en rättstvist med AMD. Så sista ordet är knappast sagt än.

Till slut något helt annat. Jag tittade härom dagen på delar av semifinalen till schlagerfestivalen i Moskva och fick då se det ryska "mellanspelet". Och plötsligt insåg jag varför ryssarna blev så ursinniga över det svenska mellanspelet "Tingeling goes Russia" (http://www.youtube.com/watch?v=cWo6Dbwq4Ms). Man skulle kunna tro att Henrik Dorsin haft en spion på plats under repetitionerna. De bägge inslagen var så lika att det var helt underbart och jag vet ärligt talat inte vilket som var roligast. Även om ryssarna knappast hade som avsikt att få folk att skratta.

• Läs mer »

Segelbåten är vaxad, målad och sjösatt. Utanför fönstret står körsbärsträdet i full blom och solen går upp halv fem på morgonen. Jag känner inte alls för att skriva om neddragningar och finansproblem.

Så jag tror faktiskt att jag struntar i problemen idag. De finns säkert kvar nästa vecka också. Och det finns en hel del positiva trender.

En intressant trend är att teknikutbildningarna ser ut att bli mycket mera eftertraktade. De tekniska högskolorna har fått betydligt fler ansökningar än tidigare och det är alldeles utmärkt. Teknikutbildning är en relativt säker väg till vettiga arbetsuppgifter. Att ha en teknikutbildning i botten är alltid bra, även om man inte råkar bli konstruktör.

Högskolorna har dessutom på senare år lärt sig att kombinera teknikutbildningar och ekonomiutbildningar och det är en lämplig bas för allt från företagsledare till politiker. Tänk bara hur praktiskt det skulle vara för en politiker att kunna skapa och använda modeller.

En annan användbar trend är den mot kompletta och billiga plattformar. Den som har en bra idé och hyfsat mycket tid kan ta fram nästan vad som helst utan att det blir särskilt dyrt. Vägen från idé till fungerande prototyp är idag dramatiskt mycket enklare och billigare än bara för några år sedan. Vägen från prototyp till volymproduktion är också den betydligt enklare än förr, även om det förstås krävs pengar för att gå till volymproduktion. Men det är betydligt enklare att skaka fram pengar om man har en fungerande produkt att visa upp.

Så på många sätt lever vi i fantastiska tider. Det har aldrig varit så lätt att realisera idéer som nu och det har aldrig varit så lätt att nå ut på världsmarknaden som det är idag. Möjligheterna är större än någonsin.

Det är klart – man kan också välja att bli deprimerad över nedlagda bilfabriker och vikande marknader. Och ibland både regnar och blåser det.

Men det är betydligt trivsammare att ta en promenad i skogen, ta en paddeltur i skärgården eller en cykeltur ut på landet. Det brukar dessutom stimulera till bra idéer.

Vi ses i skärgården.

• Läs mer »