Xilinx_tpd_ny_textbanner_C_120423_120531

Arkiv >> januari 2009

28 jan, 2009

Konsumentelektronik

Jag tror jag fortsätter på konsument- och lågpristemat den här gången också. Ämnet tål nog ett varv till.

För det här en trend som bara blir starkare. I takt med att processgeometrierna krymper ökar volymkraven och det är bara konsumentmarknaden som har de verkligt stora volymerna. Om man kan pressa priset till kund tillräckligt långt blir också volymerna gigantiska.

Ett bra sätt att kolla trender är att besöka affärer på flygplatser. När jag var i London häromdagen passade jag på att ta ett varv hos Dixons på Heathrow. Där finns det mesta i portabla datorer, mobiltelefoner och kameror.

Och det är ganska fantastiskt hur utbudet har förändrats. Visst finns det fortfarande dyra och "fina" laptopdatorer, men på de bästa platserna står numera en uppsjö av billiga netbookdatorer i prisläget 180 till 250 pund. Då talar vi ändå om en affär som besöks av "rika" affärsmän.

Men så här är det idag och jag behöver inte gå längre än till vårt eget företag. För tio år sedan hade vi ett ordentligt "stall" med servrar, konsulthjälp, dyrbara periferienheter och allt det där som man "måste ha". Men allt det åkte ner i källaren och vi koncentrerade oss i stället på vad vi faktiskt behövde. Det var inte så mycket.

Nu var det många år sedan vi köpte datorprylar ur "office"-sortimentet. Den senaste datorn vi köpte var en Eee Box, en liten Atom-baserad dator med Windows XP och ett pris strax över 2 500 kronor. Prestanda är fullt tillräckliga och vi slipper Vista. Samma sak gäller skrivare, kameror, telefoner etc. Och i en lågkonjunktur är det säkert fler än vi som resonerar på det här sättet.

Idag hanteras det mesta via Internet och med tillräckligt snabba Internetanslutningar kan också ett lokalt Intranet skyfflas ut på Internet. Och också här ser vi hur affärsvärlden hänger på konsumentvärlden. Allt fler använder tjänster från Google och får gemensamma arbetsytor, gemensamma kalendrar och vettig hantering av email. För den som kan acceptera säkerhetsrisken är det ett i stort sett gratis sätt att få bra tjänster. Gratis är ju gott, speciellt i dessa tider. Och krypteringsprogrammet PGP (gratis) kan användas för känsliga data.

Så vad kommer jag då att göra när min gamla handdator (Palm V) lägger av för gott och min gamla Ericsson T39-telefon går i graven?

Det får nog bli en kalender via Google Apps och mobiltelefonkoppling via Android. Kanske en MID-dator för att snabbt få tillgång till email och Internet. Netbook-datorer har jag redan avverkat ett par stycken, men förhoppningsvis kommer en som är bra nog, med tillräcklig batteritid, sekundsnabb 3G-uppkoppling och vikt neråt halvkilot.

Allt det här är på gång, men hittills har ärligt talat de nya prylarna varit lite för dåliga för att motivera ett byte från mina lätt antikverade dito. Moderna handdatorer har för dålig batterilivslängd. Mobiltelefonerna har haft för dåliga kameror och för dåligt gränssnitt mot Internet. Dessutom måste jag väl erkänna att det finns en viss sadistisk glädje i att dra fram tio år gamla prylar i en diskussion med företag som konstruerar det allra senaste på marknaden.

Men snart är det dags och då kommer det inte att handla om speciallösningar, egna emailservrar och specialskriven programvara för att få allt att fungera tillsammans. Det blir konsumentprylar och konsumentlösningar.

Och det kommer att vara billigt.


20 jan, 2009

Mobilt och billigt

Ett starkt kvartalsresultat från Ericsson var precis vad vi behövde. Det finns fortfarande områden som expanderar, också i dessa tider.

Och med risk att upprepa mig – det är svårt att hitta ett område med en så stor tillväxtpotential som mobilt bredband. Om mobiloperatörerna sköter sina kort rätt (bygger ut näten och inte tar för mycket betalt) kommer ganska snart de allra flesta av oss att ha både mobiltelefonabonnemang och mobilt bredbandsabonnemang. Förslagsvis kopplar man samman bägge två så att flat-rate fungerar som standard både för data i mobiltelefonen och i bredbandsmodemet.

Det här kommer förstås att minska försäljningen av fasta telefonabonnemang och fasta Internetanslutningar, men den utvecklingen är ganska självklar. På sikt kan man alltid sälja de gamla kopparledningarna för skrotpriset på koppar.

Mobil telefoni, mobilt bredband och portabla datorer är alltså framtiden. Det är ganska uppenbart. Det svåra är att gissa vilka tjänster som faktiskt blir säljbara och var det går att tjäna pengar på annat än telefoner datorer och mobilabonnemang. Där satsar många stort och jag får ibland en känsla av att vara tillbaka runt år 2000. Den gången trodde man också att kunderna var beredda att betala för en mängd tjänster, som sedan blev gratis. Men kanske det fungerar den här gången.

Mobilt Internet slog igenom när operatörerna sänkte priset radikalt och införde flat-rate. Det är viktigt att komma ihåg. Och om priset var viktigt för ett år sedan är det ännu viktigare i en lågkonjunktur. Den som missar den lilla detaljen riskerar att få problem med försäljningen.

Ett kul exempel på rätt idé, men fel pris såg vi för ett antal år sedan när Sun Microsystems försökte sälja "thin clients", i grunden små, enkla nätverksanslutna datorer. Kunderna såg nog fördelarna, men hade ingen som helst lust att betala extra för att få en enklare dator. Det blev ingen succé.

Små bärbara datorer har jag skrivit om tidigare. Där var datortillverkarna i åratal överens om att "värdet" av litet format var stort nog att motivera ett rejält prispåslag. Det fungerade fram till förra året, då Asus slog sönder hela den prismodellen. Asus vann och alla andra hamnade på efterkälken.

Biltillverkarna har länge försökt sig på samma sak. Att minska bränsleförbrukningen är till exempel ingen "rocket science". Men "värdet" av minskad bränsleförbrukning anses motivera ordentliga prispåslag. Det fungerar så länge ingen bryter mot konventionen. Men det kommer någon att göra.

Elektronikindustrins utveckling lär oss att det är svårt att ta ut överpriser när tillverknings- och försäljningsmodellerna förändras. Vi har sett "delamineringen" av de vertikala företagsstrukturerna och övergången till stora fristående produktionsföretag och plattformsföretag. Den utvecklingen är på gång också i andra branscher och den innebär att konkurrensen ökar, kvaliteten förbättras och priserna sänks. Och den här typen av förändringar sker i lågkonjunkturer.

Så nu är rätt tid att agera för alla som har nya idéer som kan ge mer för ett lägre pris. Däremot är det fel tid för den som försöker hitta metoder att höja priset på sina produkter. "Mer för mindre" är ett bra motto de närmaste par åren. Men det är förstås inget nytt för elektronikindustrin.


15 jan, 2009

Inte bara elände

Finanskrisen har orsakat en dramatisk konjunkturnedgång och media skriker efter politiska insatser för att rädda jobben. Vänsterpolitiker talar om kapitalismens kris och de flesta verkar överens om krisen bara kommer att leda till elände.

Men är det verkligen så?

Den som har studerat marknadsekonomi vet att lågkonjunkturer också är den period då företagen effektiviseras. De som inte klarar att hänga med slås ut och de som har nya idéer blir kvar. Konjunktursvängningarna är helt enkelt marknadsekonomins sätt att vitaliseras. Den här konjunkturnedgången drogs visserligen igång i förtid av finansmarknadens dumhet, men  förr eller senare hade den ändå tvingats fram. Och det kommer att leda till förbättringar.

Och vad har då detta med elektronikindustrin att göra?

Jo, vår bransch är van vid den här typen av svängningar på ett helt annat sätt än andra. Vi är vana vid att företag som inte kan hävda sig går omkull. Vi är vana vid att priserna faller och vi är vana vid kriser. Det innebär att vi också har lättare att tackla problemen på rätt sätt. Vi är helt enkelt vana vid marknadsekonomi.

I den pågående konjunkturnedgången kommer många branscher att tvingas till stora förändringar för att kunna effektivisera och sänka priserna. Konkurrensen blir hårdare och marginalerna minskar. Men det är i sanning inga nyheter för elektronikbranschen. Vi vet att priserna måste ner och vi har anpassat oss efter det i många år.

Det kommer också att bli svårt för många att släppa sina nuvarande kassakor och satsa på nya och bättre produkter med lägre priser. Men återigen – det är precis vad vi har gjort i åratal. Det elektronikföretag som inte vågar konkurrera ut sina egna produkter blir utkonkurrerat av andra.
Vi ser framför oss en period där effektivisering och prissänkning blir honnörsorden. Biltillverkarna måste tillverka billigare och effektivare bilar. Vitvaruföretagen måste tillverka billigare och effektivare hushållsapparater. Banker och finansföretag måste ta fram billigare och effektivare produkter.

Och elektronikföretagen måste ta fram billigare och effektivare elektronik och apparater. Men för oss är det inget nytt och kräver egentligen inga andra omställningar än de vi brukar göra. Vi är vana.

Nej, nu är det dags att ta en kopp kaffe. Jag läste i morse att ett idogt kaffedrickande skyddar mot demens och det låter ju bra. Tar man sedan ett glas rödvin framåt kvällen så lär man slippa hjärt- och kärlsjukdomar också. Alla nyheter är inte negativa.


07 jan, 2009

Nytt år - ny teknik

Så var det 2009 och dags för några nyårsspådomar. Och jag struntar i ekonomiska domedagsprofetior och går i stället direkt på tekniken.

För just nu är teknikutvecklingen betydligt trevligare än den ekonomiska utvecklingen. Där finns ingen kris, i stället är vi inne i flera stora och intressanta systemskiften, där mycket kommer att hända under 2009. Det gäller inte minst konsumentelektroniken.

Först och störst är nog övergången till mobilt bredband. Tekniken har funnits länge, men först 2008 tog det hela fart på allvar. Men det var inte via mobiltelefonerna som övergången skedde, utan via laptopdatorer och 3G-modem. På kort tid såldes en miljon 3G-modem och plötsligt var 3G-nätet fullt av trafik.

Under 2009 kommer säkerligen den här utvecklingen att fortsätta och accelereras. Med en övergång till LTE (och WiMax) blir det möjligt att hantera huvuddelen av internettrafiken via mobilt bredband. Den stora frågan är väl om mobiltelefonerna kan ta sin "rättmätiga plats" som förstahandsval för mobilkommunikation. Möjligheterna har funnits i åratal, men av diverse anledningar, inte minst ekonomiska (trafiktaxor), har större delen av trafiken från mobiltelefoner hittills bestått av tal och SMS.

Under 2009 kommer vi att få se ännu fler netbookdatorer med inbyggda 3G-modem, mer avancerade datorlika telefoner och en ny generation mobiltelefonlika datorer. Om allt går som operatörer och datortillverkare vill kommer vi under 2009 att se början till en gigantisk förändring i datoranvändning och kommunikation. Allt blir mobilt och alla kan vara uppkopplade var som helst. Och vem vet - vi kanske till och med får se vettiga taxor för att använda mobilt bredband utanför det egna landet.

Nästa stora teknikförändring är också redan i full gång, men får sitt stora genombrott under 2009. Det handlar om HDTV, närmare bestämt det vi fortfarande kallar full-HD.

Övergången till HDTV har varit en lång och tidvis ganska sorglig historia. Men vi kanske skall vara glada över att det hela gick så illa på åttiotalet, annars hade behovet av ett nytt system inte varit så uppenbart som det är idag. Nu är det bara att inse att standarden har en upplösning på 1920x1080 punkter och använder MPEG4-kodning. Mellanstegen, som brukar kallas HD-Ready, tappar snabbt i intresse.

HDTV är en dramatisk förändring och det kommer att säljas massor av HDTV-prylar under 2009 och ytterligare ett par år innan marknaden når någon form av mättnad. TV-apparaterna är självklart den stora volymprodukten, men videokameror med HDTV-upplösning kommer med stor sannolikhet att vara den stora julklappen 2009. Och videoredigering av HD-material kommer förmodligen att vara den enskilt största orsaken för många att köpa nya och verkligt avancerade datorer med många processorkärnor och massor av minne. Att redigera HD-material är oerhört datorkrävande.

2009 blir också starten för användningen av "riktiga" multicoreprocessorer. Konventionella operativsystem och konventionella program har inga större problem att hantera upp till fyra processorkärnor, men när vi tar steget till åtta och fler kärnor blir det inte lika lätt. Eller rättare sagt - det fungerar, men ger inte några större prestandaförbättringar.

Det här har varit känt länge och har diskuterats på massor av konferenser, men det hela blir betydligt intressantare när hårdvaran verkligen finns på plats. Det kommer att sätta fart på mjukvaruutvecklingen.

Nu orkar jag inte skriva mer för den här gången, men förhoppningsvis har jag fått fram någon form av budskap. 2009 kanske blir ett "skitår" för den internationella konjunkturen, men det ser ut att bli ett fantastiskt år när det gäller ny teknik.



 
 
 
EiN_inset1_120426