Nokia verkar ha läst "skriften på väggen" och beslutat sig för att göra något radikalt. Och beslutet att köpa ut de andra delägarna i Symbian och skänka bort alltsammans som öppen mjukvara är utan tvekan ganska dramatiskt. Var det här då nödvändigt och är det ett offensivt eller defensivt drag?

Helt klart är att Nokia var tvungna att göra något. Symbian attackeras idag från fler håll än någonsin av till exempel Apple (iPhone), Google (Android), Microsoft (Windows Mobile) och Linux (Mobilin och LiMo). Samtidigt är Symbian splittrat i flera olika fraktioner och relativt dyrt att licensiera. Det är inte svårt att hitta negativa faktorer för Symbian och ett Symbian i nedförsbacke riskerar att dra med sig Nokia. Nokia har investerat både pengar och framtid i Symbian.

Men utmaningen är betydligt större än så. Kampen mellan de olika avancerade mobilplattformarna är en sida av det hela. Kampen mellan avancerade mobiltelefoner och små lätta bärbara datorer är den andra. Och här är det långtifrån säkert att den avancerade mobiltelefonen drar det längsta strået.

För mobilteleoperatörerna har misslyckats på ett ganska dramatiskt sätt med att lansera de tjänster som skulle göra avancerade mobiltelefoner intressanta och operatörerna rika. De enda tjänster som verkligen används på bred front är SMS och möjligheten att rösta i "Let's dance" och Melodifestivalen. Och där behövs inga finesser.

I de flesta andra fall är det datorvärlden som sätter standarden och mobiloperatörerna som följer efter. Video är till exempel fantastiskt intressant, men standarden heter Youtube och mobiltelefonerna blir bara sämre varianter av "riktiga" datorer. MMS finns visserligen bara i telefonvärlden, men ingen verkar vara intresserad.

Risken är att avancerade mobiltelefoner betraktas som små, men ganska dåliga datorer. Att den risken finns bevisas av den våldsamma framgången för mobilt bredband. Det är egentligen första gången 3G-operatörerna lyckats att fånga kundernas intresse på bred front och då handlar det om en "tjuvkoppling" där 3G-nätet reduceras till en simpel Internet-uppkoppling för datorer. En glorifierad kopparledning om man vill uttrycka det så.

Att kampen mellan datorvärlden och mobiltelefonvärlden har börjat visar framgångarna för den lilla datorn Asus Eee. Fler tillverkare är på gång med små, lätta och billiga datorer med anständig batteritid. Den stora frågan är om ungdomarna, som förmodligen är den viktigaste målgruppen, prioriterar tangentbord och fullstor skärm över minimal storlek. Det behöver kanske inte vara en antingen/eller-situation, men jag har svårt att se en marknad för kombinationen minimal PC och relativt stor avancerad mobiltelefon.

Men tillbaka till frågan om det vettiga i en öppen Symbian-lösning. Det enda problemet är väl möjligen att Nokia borde tagit det här steget tidigare. För visst är det ett riktigt steg och utan tvekan förbättrar det Symbians möjligheter på marknaden.

Och slutligen: "Mene Tekel" kommer från Daniels bok i Gamla Testamentet. Vid kung Belsassars gästabud sågs en osynlig hand skriva dessa ord på väggen. Profeten Daniel tydde orden som "du är vägd på en våg och befunnen för lätt". Att kunna läsa "skriften på väggen" används numera om någon som tidigare än andra kan förutspå katastrofer eller dåliga slut.

• Läs mer »

Efter Design Automation Conference fortsätter diskussionerna om EDA-branschens fortsatta konsolidering. Det fientliga bud på 1,6 miljarder dollar som Cadence lagt på Mentor har ju hittills förkastats. Det som skulle kunna få en sådan affär att gå igenom är väl att aktieägarna ingriper och kräver en försäljning och hittills finns inte mycket som tyder på det. Men Mike Fister, vd för Cadence kanske sockrar budet lite till.

Men redan att den här affären kommit på tal är intressant och kommer säkert att leda till fler sammanslagningar. Krympande marginaler i elektronikindustrin påverkar naturligtvis EDA-industrin och alla metoder för att bli mera konkurrenskraftiga är tillåtna.

Ett stort problem för Cadence är att de redan "äger" nästan hela den lukrativa marknaden för analog halvledarkonstruktion. Det är naturligtvis samtidigt en gigantisk fördel, men företaget har svårt att växa ytterligare på det området.

Samtidigt ser vi andra företag, framför allt Magma, göra allt för att kapa åt sig analogmarknaden. Om det skulle lyckas måste Cadence växa på andra områden och det är inte lätt.

För vi har redan sett misslyckade försök att växa med hjälp av konsultverksamhet, IP-verksamhet och mjukvara för embedded. Inget har hittills genererat mycket annat än förluster. EDA-företagens stora intäktskälla är halvledarkonstruktion och där finns ingen tillväxt. Det gäller att äta upp konkurrenter för att hitta nya marknader.

Så Cadence, Synopsys, Mentor och Magma gör nu sitt bästa för att plugga igen hålen i sina respektive konstruktionsflöden. Mentors köp av Sierras layoutverktyg är ett steg i den riktningen. Magmas analogsatsning är en annan. Vi lär få se fler.

Förra veckans USA-sejour är alltså över. Både DAC och Intel hade massor av intressanta nyheter som jag skall försöka portionera ut i takt med att jet-lagen ger med sig.

Den märkligaste incidenten under resan inträffade för övrigt halvvägs mellan San Fransisco och München. Jag är för lång för att sova bekvämt i ekonomiklass och efter en promenad fram och tillbaka i planet hittade jag till min förvåning en stor vacker katt på min plats. Jag gillar katter och det var inga som helst problem för oss att bli vänner.

Men när en flygvärdinna kom förbi efter en kvart eller så var lugnet över. Hon blev mycket upprörd över att jag tagit upp min katt ur den bur som katter måste resa i. Hon blev ännu mera upprörd när jag förklarade att det inte var min katt och att jag inte hade en aning om varifrån den kom.

Ägaren uppenbarade sig till slut och det hela ordnade sig. Katten hade lyckats bryta sig ur sin bur. Katter är smarta.

• Läs mer »

Nu har jag lyssnat på Justin Rattner, Intels CTO, i två dagar. Inte hela tiden förstås, men en timme varje morgon.

Från Anaheim och Design Automation Conference har jag tagit mig till Santa Clara och Research@Intel Day. I år finns det så mycket att visa att man valt att sprida ut det på två dagar.

Det handlar alltså om forskning och i en del fall forskning som ligger många år från att bli kommersiella produkter. Intel satsar brett och ingen inbillar sig att allt skall ta sig hela vägen till produkt. Spannet mellan det mest långsökta och det mest närliggande och konkreta är stort.

För att börja med något närliggande. Den kommande 32 nm-processen är mer eller mindre klar, även om många detaljer fortfarande är hemliga. marknadsfolket hos Intel berättar gärna om hur strömlinjeformat allt är och hur bra allt skalar, men forskarna ger en något annorlunda bild. Det finns massor av problem på vägen från 45 nm till 32 nm, men det hela ser ut att fungera ändå. Den stora utmaningen blir att få processen att ge lika högt produktionsutbyte som 45 nm.

Den största skillnaden som man hittills talar högt om är att man gått till våt litografi (immersion lithography), men hur många lager som är så kritiska är fortfarande en hemlighet.

För bara några år sedan trodde man på Intel att det skulle krävas EUV, extrem UV, med reflekterande masker och dramatiskt kortare ljusvåglängder för att klara 32 nm. Nu verkar det inte ens som om EUV skall behövas i generationen efter 32 nm. Men inte heller det vill man tala högt om.

Det i särklass mest "utflippade" forskningsprojektet arbetar med fysisk 3D-modellering. Med hjälp av massor av millimeterstora "intelligenta kulor" skall det bli möjligt att skapa ungefär vad som helst.

De små kulorna tillverkas i kisel och har tillräcklig intelligens för att förstå var de är och var de skall vara. I första hand är tanken att kunna visualisera de modeller som skapas i datorn, men ribban ligger mycket högre än så.

- Man kan tänka sig att skapa fysiska föremål, som till exempel tangentbord och bildskärmar, först när man behöver dem säger Jason Campbell, en av forskarna i projektet. När föremålen inte längre behövs häller man bara tillbaka kulorna i sin påse i väntan på nästa tillfälle.
Men tekniken skulle också kunna användas i ännu mera science fiction-betonade sammanhang.

- Videokonferenser har en hel del begränsningar och känns inte särskilt realistiska. Om man i stället bygger upp en rörlig 3D-modell av personen eller personerna man talar med skulle det inte vara någon egentlig skillnad mot att ha personen i rummet.

Star Trek - släng er i väggen.

• Läs mer »

Jag har just klarat av mitt hittills i särklass snabbaste besök på Design Automation Conference. Jag kom till Anaheim på måndag eftermiddag och nu, på tisdag eftermiddag, sitter jag på flygplatsen i Los Angeles och väntar på planet till San Fransisco. Där skall det bli två dagar hos Intel och sedan bär det av hemåt igen. På fredag kväll är jag hemma igen om allt går som det skall.

Men visst är det värt att besöka DAC. Visserligen har EDA-industrin blivit ganska mycket seriösare och lite tråkigare än tidigare, men fortfarande är det den tekniskt mest avancerade delen av elektronikbranschen. Och det är vackert nog.

Tyvärr har Cadence, det i särklass största EDA-företaget valt att hoppa av DAC och enbart satsa på sitt eget CDNlive. Det är kanske förståeligt ur deras synpunkt sett, men det innebär samtidigt att DAC tappar både fokus och besökare. Och eftersom utställningen betalar för konferensen innebär det att konferensen får klara sig på en mindre budget. Det är synd.
Samma sak drabbar för övrigt DATE-konferensen i Europa. Där slår avhoppet från Cadence ännu hårdare.

Men nu är det som det är och det är i alla fall inga problem att hitta intressanta saker att lyssna på under DAC. I år kom det in hela 639 "papers", så det var bara att välja och vraka för DAC-kommittén. Och med sex parallella föreläsningsspår är det inga större problem att hitta bra ämnen.

För den som är intresserad av CMOS-layout är det numera inga problem att hitta verktyg. Efter Mentors köp av Sierras layoutverktyg har alla de stora EDA-företagen verktyg för fysisk layout. Och både Magma och Springsoft gör sitt bästa för att utmana Cadence på analog layout.

Det är kanske inte så konstigt att intresset ökar för att ha både analog och digital layout. Trots att det blir allt svårare att göra analoga block i nya processer väljer ändå allt fler att kombinera analogt och digitalt. Intels tekniska chef, Justin Rattner, höll på tisdagsmorgonen ett föredrag om just det.

Rattner började med att berätta om hur svårt det är att konstruera analoga delar i 65 nm och nedåt. De analoga delarna skapar dessutom så mycket problem att företagen drar på sig i genomsnitt fyra eller fem dyra "respins". Många tekniker skulle föredra att dela upp de digitala och analoga funktionerna på varsitt chip, men det är inte den väg utvecklingen går. Om ett par år beräknas 70 procent av alla stora system kretsar innehålla analoga delar.

Rattners recept är att gå tillbaka till grunden och betrakta så mycket som möjligt som beräkningsproblem. Idag tar man alltför ofta de analoga lösningarna för givna och försöker att digitalisera utifrån analoga tänkesätt.
Med en mera grundläggande ansats blir det kanske möjligt att minska de analoga blocken och ersätta mer med digitala beräkningar. Det innebär inte att de analoga blocken försvinner eller blir färre. Snarare blir de fler. Däremot kan de hållas små.

Det här ökar intresset för att kombinera verktyg för analog och digital layout. Hittills har de bägge disciplinerna varit ganska dramatiskt åtskilda, men det kan komma att ändras. Och då gäller det för företag som Magma att inte låta Cadence få ett försprång.

Men hur intressant det än är med CMOS-layout måste man kanske inse att kundunderlaget inte är så stort. För många användare är det kanske intressantare att se IP-företaget IPextreme skänka bort ColdFire-block till Alteras Cyclone-FPGA.

Det här är ett steg i Freescales försök att återta den förlorade 68000-marknaden. I våras lanserade man, återigen via IPextreme, syntetiserbara ColdFire-modeller till ASIC-kretsar för bara 10 000 dollar. Nu är det alltså dags att komma in på FPGA-marknaden.

Det här är inte alls dumt. Den 68000-kompatibla ColdFire-processorn har en mäktig infrastruktur av kompilatorer, operativsystem och allt annat som kan behövas. Processorn är snabb, kompakt och strömsnål, fullt i klass med många modernare RISC-arkitekturer. Och den är utomordentligt beprövad.

Allt det här skulle förstås Motorola/Freescale ha tänkt på för länge sedan, men bättre sent än aldrig. Och om gamla 8086-processorn kan leva i evighet, varför då inte 68000?

Till slut är det bara att inse att den amerikanska bolånecirkusen fortfarande sätter sina spår. Sällan har vi väl sett något så dumt ställa till med så mycket problem. I kombination med ökande bränslepriser lägger det sordin på stämningen.

• Läs mer »

Den senaste veckan har jag skrivit det mesta utomhus, på min bärbara dator. Och i förrgår var det äntligen dags att dra igång kajaksäsongen. Sommaren är fantastisk.

Ändå går många tidningsrubriker i moll. Den amerikanska lånecirkusen har ställt till ett elände i finansvärlden. OMX-börsen liggernere på grund av datorproblem. Höga bränsle- och matpriser driver inflation och ränta. Elände, elände.

Allra värst verkar de stora USA-baserade biltillverkarna ha det. Av någon egendomlig anledning går det inte längre att sälja stora bensinslukande stadsjeepar. Lagren fylls hos återförsäljarna och det verkar inte hjälpa med stora rabatter. I Sverige rabatterade GM just priset för jätte-SUVen Hummer med mer än 100 000 kronor. Det kanske inte är så underligt att man inom företaget funderar på att sälja av Hummer-verksamheten, om nu någon vill köpa. Den som köper Hummer är nog torsk.

I stället tänker GM satsa på elbilar. Det är inte första gången. Redan för tio år sedan lanserade man med ganska stor framgång sin elbil EV1, men den drogs tillbaka av politiska skäl. Idag önskar nog ledningen för GM att man den gången varit lite mindre kortsiktig.

För bilindustrin behöver ju inte i första hand nya fantastiska uppfinningar. Energisnåla bilar av olika slag har lanserats då och då, både som prototyper och som serieproducerade bilar, men hittills har de inte lyckats särskilt bra. Motorjournalisterna brukar alltid behandla dem som intressanta, men oanvändbara lustigheter och hittills har ju faktiskt bensinen varit alldeles för billig för att något skall hända.

Det enda verkligt nya är att Litium-Jon-ackumulatorerna har nått ett ordentligt genombrott. I Kina och Japan produceras nu sådana ackumulatorer i stora volymer och det lär gå att köpa relativt små och lätta ackumulatorer med en kapacitet på 10 kWh för under 1000 dollar. Det innebär att elfordon kan få ett ordentligt genombrott.

Men det är klart, ett mera energieffektivt fordon än en bra kajak är svårt att ta fram. En vettig tvåmanskajak väger strax över 30 kilo och med en minimal arbetsinsats håller man dryga fyra knop i timmar. Med en lite större arbetsinsats går det att hålla drygt sex knop.

Räknat i effekt handlar det förmodligen om dryga 60 W för att "slöpaddla" och kanske 150-200 W (75-100 W per person) för att "stå på". Och det bränsle som går åt (späcklagret) är inget man vill spara på.

• Läs mer »