EMS-tillverkarna efterlyser nya koncept

Det behövs nya koncept för att få den svenska elektronikindustrin att lyfta och strukturaffärer kommer att ske bland EMS-tillverkare under de närmaste åren. Det framkom i en debatt under det nyss avslutade eventet S.E.E.
Debatten leddes av ekonomijournalisten Ronald Fagerfjäll och deltagarna var personer i koncernledningen från EMS-tillverkarna Note, Flextronics, Partnertech och Kitron.
Debatten syftade till att ge svar på frågan om hur situationen ser ut för framtida EMS-tillverkare.

Ronald Fagerfjäll inledde debatten med att som bakgrund nämna att en miljon arbetstillfällen under de senaste 35 åren har lämnat landet. Vart har de tagit vägen? Svaret är att maskiner i de flesta fall ersatt människan. En enda skogsmaskiner åstadkommer lika mycket som 100 man med yxa och bågsåg. Och moderna pappersbruk ger färre jobb än en enda sådan arbetsstyrka. Slutligen har outsourcing av olika tjänster och produktion betytt att många arbetstillfällen lämnat landet. Att en miljon jobb har lämnat landet uppvägs inte av att 400 000 nya jobb skapats. Globaliseringen är ett faktum: De svenska företagen måste många gånger ha lokal representation i de länder där det finns betydelsefulla kunder. Så hur ser situationen ut för de svenska EMS-tillverkarna?

– Det viktiga är att produktionen görs på rätt ställe. I det valet gäller det att se på helheten, säger Göran Jansson, tf vd för Note AB.
EMS-företagen har dragit sin verksamhet i Sverige. Lågkonjunkturen har drabbat, men framför allt är det fråga om en strukturomvandling.
Note har idag 400 anställda i Sverige, Flextronics har 500, Partnertech har 400 personer i Sverige, av koncernens totalt 1350 personer och Kitron har totalt 1100 personer.
Med dessa siffror som utgångspunkt ställde Ronald Fagerfjäll frågan "Hur mycket kan EMS-industrin minska i Sverige – var går smärtgränsen?"

– Jag tror att den nordiska elektronikmarknaden återgår till tillväxt, sade Rune Glavare, koncernchef för Partnertech. Vi kommer att se 4 procents årlig tillväxt i Europa, huvudsakligen i östra Europa.

Men Jörgen Bredesen, koncernchef för Kitron, var inte lika optimistisk.
– Marknaden kommer att ligga stilla fram till 2013. Först då kommer vi att se en ökning i Västeuropa. Och tillväxten kommer huvudsakligen att ske inom de tre områdena medicinteknik, försvar och nya energilösningar.
Andreas Bergström, Sverigechef för Flextronics tror på en liten tillväxt i Sverige:

– Jag tror på en organisk tillväxt från våra existerande kunder.
Men var går smärtgränsen om vi trots allt ser en minskning av EMS-verksamheten i Sverige?
– Var ligger miniminivån för en svensk EMS-industri, frågade Ronald Fagerfjäll.
– Det finns EMS-företag som har 12 anställda, upp till flera tusen, sade Andreas Bergström.
Göran Jansson tillade:
– Vi verkar i en nisch som omfattar små och medelstora företag. Den kommer vi att hålla oss inom. En stor organisation kan bli trög.
Men Rune Glavare hävdar att visst finns det en kritisk massa man inte bör komma under.
Så vad händer med den svenska elektronikbranschen?
– Den nordiska marknaden konsolideras inom två till tre år, säger han vidare.
Roland Fagerfjäll jämförde med tekoindustrin. Där har i princip all produktion flyttat ut i landet medan designarbetena finns kvar i Sverige. Blir design framtiden för den svenska elektronikbranschen?
– Absolut! Vi kommer att förvalta vårt arv väl, säger Andreas Bergström. I Sverige har vi 100 utvecklingsingenjörer. 75 av dessa arbetar med ren utveckling medan resterande 25 arbetar med test.
Jörgen Bredesen påpekade att de svenska, och även norska, ingenjörerna är förhållandevis billiga och att det finns en potential som kan utnyttjas bättre.
– Vad som behövs är att utveckla nya koncept. Det gäller att tänka i nya banor. Se vad som hände på mobilsidan: Ericsson och Nokia har satsat miljarder på utveckling av nya mobiler. Så kommer i ett slag Iphone in på marknaden tack vare ett helt nytt koncept.
Ronald Fagerfjäll ställde frågan om vad EMS-tillverkarna förväntar sig av våra politiker med avseende på industripolitik.
– Marknadens upp- och nedgångar ger ett strukturellt problem. Fackföreningarna har nog insett globaliseringens följder, men vi skulle vilja se möjligheter till större flexibilitet, säger Andreas Bergström.
– Mitt råd till Maud Olofsson är att verka för att skapa ett klimat för nya företag som utvecklar nya produkter.
Så frågan Ronald Fagerfjäll ställde var:
– Inom vilket område kan dessa produkter komma att finnas.
– Eftersom vi främst betjänar små och medelstora företag handlar det i stor utsträckning om styr- och reglersystem samt medicinsk utrustning, sade Göran Jansson, Note AB.
Rune Glavare ser ett nytt problem komma upp:
– Visserligen ser vi en ganska bra tillväxt av nya företag. Men om nu bankerna "nyper åt" finns det risk för att dessa företags uthållighet begränsas.
Kitrons Jörgen Bredesen menar att det faktiskt finns riskkapital:
– Det finns ganska gott om "prospects" i Sverige, men det är lätt gjort att förlora pengar på felsatsningar.
En av elektronikbranschens kardinalfrågor är rekryteringen av unga, så Ronald Fagerfjäll ställde frågan om man kan rekommendera ungdomar att studera elektronik:
– Det är inte viktigt vad man läser, men man måste bli mycket bra på det man läser.

Comments are closed.