Annons

Fler för tidigt födda barn kan räddas

Minskad dödlighet och färre organskador bland för tidigt födda barn. Det kan bli verklighet med hjälp av ny teknik som springer ur KTH-forskning och som utvecklats av det svenska företaget Neosense Technologies.

Så här ser Neosenses teknik ut.
Foto: Peter Larsson
Licens: Creative Commons

Idag dör 30-40 procent av de barn som föds i vecka 22 till 29. De som överlever får inte sällan bestående organ- och hjärnskador. Sammanlagt handlar det om cirka 2 000 för tidigt födda barn i Sverige som kräver neonatal intensivvård för att överleva, i hela Europa runt 60 000 barn.

En teknik för att bättre övervaka och reglera kroppens syresättning, det är vad grundarna av företaget Neosense Technologies uppfunnit för att reducera dödlighet och permanenta organskador bland för tidigt födda barn.

– Kan vi bidra till att bättre övervaka och stabilisera syresättningen så hoppas vi kunna väsentligt minska både dödlighet och permanenta skador. Detta är förstås mycket bra, och det är emotionellt belönande att jobba med att hjälpa sjuka barn, säger Kenneth Danehorn, vd på och medgrundare av Neosense Technologies.

Företagets teknik, bland annat bestående av en sensor, tar reda på kroppens syresättning på ett nytt sätt genom mäta det så kallade partialtrycket i blodet. Mätningen kan göras kontinuerligt och i realtid till skillnad från de metoder som används idag och som kräver blodprov. Sådana prov kan tas max varannan timme eftersom tätare tester kan leda till att de små bebisarna drabbas av blodbrist.

Vad består då tekniken som Kenneth Danehorn och medgrundaren Nils Holmström har utvecklat av mer i detalj?! Jo, en elektrokemisk sensor applicerad i en kateter. Sensorn består av olika metallytor som reagerar på syrgas i vätska. Där sker det en kemisk reaktion med hjälp av elektriska pulser som genereras av en elektronikenhet. På så sätt kan sedan partialtrycket av syre i blodet registreras.

Pre-kliniska försök visar att sensorn kan användas i fyra och ett halvt år utan problem. Då tekniken kommer att tjänstgöra under en hyfsat kort tidsperiod, den mest kritiska tiden när det kommer till för tidigt födda barn, är det knappast några fel på hållbarheten.

– Högst tio dagar är dessutom så länge man använder en kateter åt gången på grund av att infektionsrisken är hög, säger Kenneth Danehorn.

Kenneth Danehorn och hans kollega Nils Holmström jobbar nu bland annat med att få ner tillverkningskostnaden för katetern. Samtidigt kostar varje vårddygn för ett för tidigt fött barn 50 000 kronor, och då är kostnaden för tekniken tämligen försumbart i sammanhanget.

När är tekniken då färdig att användas ute på landets neonatalavdelningar?

– Det är lite beroende av framtida finansiering, men får vi till den biten hoppas vi på en första produkt under 2018, säger Kenneth Danehorn.

En annan intressant fråga i sammanhanget är hur många barn som det är rimligt att Neosenses teknik ska kunna rädda.

– Det är svårt att sätta en exakt siffra på detta. För det krävs fler studier. Men det jag kan säga är att dålig syrgaskontroll tillsammans med övriga komplikationer, som allvarliga inflammationer i magsäck och tarmar, infektioner och nedsatt lungfunktion, är en dödlig kombination för barn. Är syrgasnivån dessutom för hög kan näthinneavlossning uppstå. Detta kan leda till att barnet får ögonskador, och i värsta blir blinda, säger Kenneth Danehorn.

Siffror och en tydlig målsättning saknas inte.

– Vår ambition är att minska de komplikationer som uppstår på grund av dålig syrgaskontroll med 30 till 50 procent. Ja, vi ska bli bäst i världen på mäta syre i blodet och ge kompetenta lösningar när övervakning och kontroll av syresättning är kritisk för patienternas utfall, säger Kenneth Danehorn.

Här hittar du Neosense webbplats: www.neosens.se

Faktaruta:

  • Ett av tio nyfödda barn i Sverige får någon form av neonatalvård. Ett barn som föds före 28 fullgångna graviditetsveckor räknas som extremt tidigt fött enligt Socialstyrelsen.
  • Neosense Technologies patientgrupp är för tidigt födda barn som kommer till jorden från vecka 22 till vecka 32.
  • Förutom en sensor som känner av syrenivån i blodet kan även bebisarnas kroppstemperatur registreras. Att ha den funktionen inbyggd sparar mycket besvär för både barnen och vårdpersonalen.
  • I Sverige är antalet för tidigt födda som kräver neonatal intensivvård för att överleva runt 2 000 barn. Samma siffra för Europa är 60 000, och för USA 90 000 barn. Siffran har stigit internationellt under det senaste årtiondet.
  • På längre sikt ska Neosense Technologies teknik även kunna användas på vuxna människor, som intensivvård och hjärt- och kärloperationer.
  • Idag samarbetar Neosense Technologies med såväl KTH, Karolinska Universitetssjuhuset som Uppsala Akademiska sjukhus.
  • Både Nils Holmström och Kenneth Danehorn har bedrivit doktorandstudier under den välmeriterade KTH-professorn Håkan Elmqvist. Dessutom finns KTH-professorn Lars-Åke Brodin som delägare i bolaget.
  • Neosense Technologies har fått hjälp av KTH Innovation med finansiering men också att klargöra problemställningen i sjukvården. Det vill säga undersöka behovet av företagets teknik.

Comments are closed.