Is this email not displaying correctly?
View it online.
Elektronik i Norden
2018-09-13
ECS_Headbanner_20180326

Sponsorbox

 

Extend Your Medical Device’s Battery Life

 

In the new age of Internet of Medical Things, battery life plays an increasingly important role in medical device design.  Whether you’re developing a fitness band or a pacemaker, gaining insights into its power consumption can inform your design decisions and help you maximize its useful life.  Read Keysight’s application note for key battery-drain measurement considerations and solutions. 

Download now.

Keysight_sponsorbox_20180913

Dave_newsletter_inset_20160818

 

ECS_sidebanner_brev20180326

Öka skörden med spektralsensorer

Genom att kontrollera LED-belysningens intensitet och spektrala emissivitet går det att effektivisera odling i växthus och vertikala odlingar. Markus Buß och Jean-Francois Durix från ams beskriver här hur nya typer av sensorer kan användas för att ge bättre skördar.


AS7265x-sensorns filteregenskaper

Läs mer..

Ladda ner konsultöversikten

Läs temaartiklarna om fordonselektronik

Läs temaartiklarna om radiomätteknik

Läs temaartiklarna om embeddedsystem

Gå direkt till Produktdatabasen

Klicka här för att prenumerera på
Elektronik i Nordens Nyhetsbrev


 

GaN allt tillförlitligare visar rapport

MACOM bevisar i en rapport hur mycket tillförlitligare deras komponenter i galliumnitrid (GaN) på kiselsubstrat (Si) har blivit sedan deras första generation introducerades 2006. Dagens generation GaN har till och med visat sig vara tillförlitligare än tionde generationens LDMOS, något som har stor betydelse då de används i mobilsystemens basstationer.
Läs Mer...

SmiLe goes Kulturnatten

Företagsinkubatorn SmiLe Incubator och projektet Open lab Skåne deltar i Kulturnatten i Lund lördagen den 15 september med en ”BIOHACKING workshop”, där besökarna får delta i en laboration och plocka fram sin egen genetiska information, sitt DNA.
Läs Mer...

ABB och Nobel Media i internationellt partnerskap

ABB och Nobel Media tillkännagav i dag ett internationellt partnerskap som för samman två respekterade organisationer med stort fokus på innovation, utbildning och forskning. ABB sällar sig därmed till en utvald grupp av Nobel International Partners.
Läs Mer...

Inspirationsdag i Göteborg

2 oktober anordnar Smartare Elektroniksystem en inspirationsdag. Heldagseventet innehåller föredrag och möjligheter att knyta nya kontakter. Anmälan senast 24 september.
Läs Mer...

Programmet klart för ECS 2018

Nu finns konferensprogrammet för Embedded Conference Scandinavia 2018 färdigt att ladda ner.
Läs Mer...

Tre skydd för elinstallationer

Från Eaton kommer AFDD+ som kombinerar tre skydd i en och samma enhet. Med hjälp av den kan elinstallatörer bygga in skydd mot alla elektriska fel inklusive kortslutning, överbelastning, läckströmmar och dolda ljusbågar.
Läs Mer...

Kungen besökte självförsörjande hus

Skellefteå Krafts realtidsexperiment Zero Sun, där en familjevilla ska göras helt självförsörjande på solenergi, gästades under onsdagen av H.M Konungen.
Läs Mer...

Luleå tekniska universitet etablerar sig i Åre

Luleå tekniska universitet etablerar sig i Åre genom ett samarbete med Campus Åre LärCentrum och företagshubben House Be. Redan i januari 2019 börjar Skandinaviens nordligaste tekniska universitets första kurs på plats i Åre.
Läs Mer...

Gote Fagerfjall

Göte Fagerfjäll

Havet stiger så sakta

Läs krönikan på webben

Sedan i somras har media bombarderat oss med katastrofer varje dag. Värmeböljan blev beviset för att allt går åt helvete och smältande isar, stigande hav och exploderande termometrar har fyllt tidningar, TV och radio. Men isarna finns kvar, havet stiger inte mer än vanligt och de globala temperaturerna är just nu på väg neråt. Vad skall man tro på?

Som tur är har vi SMHI, med långa härliga mätserier och på senare år har satelliterna levererat globala temperaturdata som är riktigt hyfsade. Så varför inte dyka ner i statistiken.

Växthuseffekt
Men låt oss börja med en grundförutsättning för att inte sväva ut alltför mycket. De flesta hoten baseras på den så kallade växthuseffekten, där framför allt den vattenånga som finns i atmosfären leder till en ökad återstrålning av värme. Gaser som koldioxid har en ännu större växthuseffekt, men andelen koldioxid i atmosfären är otroligt mycket mindre än andelen vattenånga.

Så här långt är egentligen alla överens och det är här det finns konsensus. En ökad andel koldioxid ger en ökad växthuseffekt. "Problemet" är bara att effekten blir liten så länge vi nöjer oss med att bara titta på koldioxiden. Trots allt talar vi ju "bara" om en ökning av koldioxidhalten med 0,1 promille (100 ppm) det senaste århundradet.

Kontroversen bland forskare handlar i stället om förstärkningseffekter och då framför allt vilka förstärkningseffekter (om några) som koldioxiden har tillsammans med vattenångan. Här skiljer sig hypoteserna från "inga alls" (eller till och med negativa) till gigantiska förstärkningseffekter. Det här är också den huvudsakliga orsaken till att klimatmodellerna ger så varierande utfall.

Allt detta kanske låter som en tvist om påvens skägg, men i verkligheten handlar det om ett spann mellan "inga märkbara klimateffekter" hela vägen upp till "gigantiska effekter och snar katastrof".

Klimatet förändras hela tiden
För att krångla till alltsammans har klimatet en ovana att förändras oberoende av mänsklig påverkan. Istider inträffar med jämna mellanrum och även inom istiderna ser vi stora variationer.

Geologiskt sett ligger vi just nu i slutet av en så kallad interglacial och en ny istid "borde" inträffa relativt snart. Om vi går tillbaka femtio år i tiden var det också den kommande istiden som skrämde.

De naturliga variationerna är förstås luriga, eftersom de ställer till det för alla som vill dra slutsatser utifrån mätdata. Samtidigt är de ofta hyfsat cykliska och går ibland att kompensera för.

Polarisarna smälter?
Men låt oss börja med den stora katastrofen. Den globala uppvärmningen gör att isarna vid Arktis och Antarktis smälter. En avsmältning av Arktis spelar kanske inte så stor roll (isen flyter), men isarna på Grönland och Antarktis är desto viktigare.

Ökad uppvärmning innebär rimligen att havet stiger allt snabbare. En del forskare talar om tre meter fram till år 2100 och Al Gore förutsåg 2006 i sin film "En obekväm sanning" att polarisen kunde vara borta redan idag.

Inget av det här har hänt. Sedan de första varningarna för sådär femtio år sedan har isarna både minskat och ökat, men inte särskilt mycket. Nordostpassagen är i år alldeles ovanligt svårframkomlig och Grönland har haft en usel sommar. Hur kan det här komma sig?

SMHI
Som tur är behöver vi inte spekulera. Vi har mätdata och det har redan gått tillräckligt många år för att vi skall kunna jämföra prognoserna med utfallet.

Vi kan till exempel se att prognoserna om ökad koldioxidhalt stämmer. Objektiva mätdata visar att koldioxidhalten sedan sjuttiotalet har ökat från ca 330 ppm till strax över 400 ppm idag. Enligt de flesta klimatmodellerna borde det räcka för att ge ganska ordentligt ökade havsnivåer. Något som i sin tur går att mäta.

Här är SMHI suveräna. De har mätserier som går tillbaka till 1800-talet och vid Slussen i Stockholm går mätserien hela vägen tillbaka till 1774.

Och visst stiger havsnivån vid Slussen, åtminstone om vi räknar bort landhöjningen. Från 1774 till 1885 steg havet i genomsnitt med en knapp mm per år. Från 1885 till 2017 ökade havsnivån med ca 1,5 mm per år. Det varierar lite år från år, men statistiskt sett ser vi de senaste 130 åren inga förändrade trender, varken uppåt eller neråt. Detta stämmer dåligt med klimatmodellerna.

Nivån sjunker ändå
I Sverige gör landhöjningen dessutom att havet ser ut att sjunka i stället för att stiga. I Stockholm höjs marknivån med ungefär 5 mm per år och det kompenserar med mycket god marginal de stigande havsnivåerna. Resultatet är en årlig sänkning av upplevd havsnivå med i genomsnitt 3,5 mm de senaste 150 åren. Sedan mätningarna vid Slussen startade har havsnivån sjunkit med en hel meter. Det är orsaken till att de äldsta kajerna är så oproportionerligt höga i förhållande till vattenytan...
Läs hela krönikan

Bläddra bland mina andra krönikor (619 stycken)
Gote     Har du några frågor, kontakta gärna mig Redaktör Göte Fagerfjäll, gote@elinor.se
SE_BrevHead1_100908

Avsluta prenumerationen genom att klicka här

eller skicka ett (tomt) email till nyhetsbrev-unsubscribe@list.elinor.se