300 miljoner till säkerhet

Posted on februari 22nd, 2017 by Göte Fagerfjäll

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) avsätter 300 miljoner kronor för tvärvetenskaplig forskning inom cybersäkerhet och informationssäkerhet, med relevans för industrin och samhällskritisk infrastruktur. Utlysningen förväntas leda till vetenskapliga och tekniska genombrott samt stärka kompetensbasen inom Sverige.

Digitaliseringen öppnar för en spännande framtid med många nya möjligheter och tjänster. Samtidigt ökar kraven på integritet och säkerhet i de system som byggs. Nätbaserad säkerhet, skalbarhet, identitetshantering och robusthet är alla viktiga aspekter härvidlag.
– Den digitala tekniken förändrar vårt sätt att leva, arbeta och göra affärer. Tillit och tillförlitlighet är avgörande element för att bygga en hållbar digital miljö, säger Lars Hultman, vd för SSF.
Tillämpningsområden för projekten inbegriper Internet-of-Things, transporter, data/telekommunikation, elnät, smarta städer och byggnader, industriella styrsystem, offentlig administration, hälso- och sjukvård samt finans och försäkring. Utveckling av molnteknologier och virtualiserade system med kopplingar till samhällsskydd ingår också i utlysningen.
Ett tiotal tvärvetenskapligt utformade projekt kommer att få bidrag på 4-7 miljoner kronor per år under en period av 5 år. Vi uppmuntrar gemensamma ansökningar från olika högskolor i samarbete med industri, forskningsinstitut samt hälso- och sjukvård.
Sista ansökningsdag är den 6 juni kl 14:00. Beslut tas i februari 2018 och projektstart kan då ske för beviljade bidrag i mars 2018.

Filed under: SvenskTeknik

« »

One Response to “300 miljoner till säkerhet”

  1. pelle, on februari 24th, 2017 at 07:47 Said:

    300 miljoner till säkerhet
    Bortkastade pengar eftersom det inte finns någon säker kryptering som är praktiskt användbar, det kostar för mycket för mindre företag att investera i stora säkerhetslösningar för små och enkla produkter samt att dessa pengar i huvudsak kommer att landa där de minst behövs.
    Lite elakt sagt men med stor grad av sannolikhet är detta utbredd vänskapskorruption.
    Det gäller att känna det rätta folket, att veta hur de vill ha ansökningarna skrivna och att de blir bjudna på fina fester etc.
    Sedan min tid i politiken har jag inga illusioner kvar.
    Se bara på senaste skandalen med Skatteverket.

  •

  • Kommentaren

    Allt är förbjudet

    En gång i tiden brukade vi skämta om det välordnade tyska samhället där det tänkta ledordet var ”Alles ist verboten!”. Naturligtvis var det inte ett dugg sant men den senaste tidens diskussion om eldningsförbud i trädgårdar kan få vem som helst att fundera på i vilken riktning Sverige är på väg. Har vi verkligen myndigheter som anser att förbud är normaltillstånd och att allt som inte är påbjudet bör ses som förbjudet? Eller gäller det ”bara” inom miljö- och klimatområdet där aktivisterna numera lyckats ta över makten och ägnar sig åt att överimplementera allt som är möjligt att övertolka.

    Läs hela krönikan

    Bläddra bland mina andra krönikor (811 stycken)

  • Gästkommentaren



    Ramine Roane, Xilinx
    Pandemin tar fortfarande mycket av vår uppmärksamhet, men samtidigt förändrar AI hur vi arbetar, hela vägen från molnet till Edge och slutpunkter.
    Ramine Roane, vice president of software and AI product marketing, Xilinx, gör här en prognos för elektronikåret 2022.
    .

    I periferin

    Gunnar Englund
    1940 – 2021
    Om strömtänger för AC och DC kan sägas vara väl utredda och kända av alla så är det kanske inte så vanligt att rogowskispolar är riktigt lika välkända. Väl utredda kan man utan vidare säga att de är men ändå är principen för hur de faktiskt fungerar och vilka begränsningar de har inte alls välkända. Det har gjort att totalt felaktiga mätningar med rogowskispolar har lett till likaledes totalt felaktiga och ineffektiva ”lösningar” på det förmodade problemet.
    Gunnar Englund gick bort 14 juni 2021. Läs mer om det här. Men hans krönikor lever och kommer förhoppningsvis att uppdateras med några till.